av Björn Söder (SD)
till Utrikesminister Ann Linde (S)
I svar på en skriftlig fråga (2020/21:1707) om regeringen, mot bakgrund av bland annat giftattacken mot den ryske oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj och utvisningarna av diplomater från Sverige, Tyskland och Polen från Ryssland, kommer att vidta några åtgärder för att förmå Tyskland att stoppa planerna för gasledningen Nord Stream 2 svarar utrikesministern att ”regeringen har gjort klart att Sverige har en kritisk inställning till Nord Stream 2 och har tydligt uttalat oro för den påverkan projektet kan ha på såväl EU:s gemensamma energipolitik, som på individuella staters försörjningstrygghet. Vi tar särskilt Ukrainas oro som transitland för gas på allvar. Sverige har tillsammans med Danmark och andra EU-länder tidigare fört upp frågan på EU:s agenda. Jag utesluter inte att Nord Stream 2 kan komma att diskuteras när utrikesministrarna sammanträder för den planerade diskussionen om Ryssland den 22 februari.”
Jag välkomnar regeringens kritiska syn på Nord Stream 2 som gör Europa beroende av rysk gas.
USA har tidigare infört sanktioner mot Nord Stream 2, vilket förhalat projektet. Sanktionerna infördes då USA anser att gasförbindelsen mycket riktigt ger Moskva för mycket hävstång över Europas gasförsörjning och hotar säkerheten i regionen, vilket också tidigare påpekats av en rad europeiska stater och EU:s kommissionär för klimat och energi.
I fredags uppmanade två amerikanska senatorer Bidenadministrationen att genomföra sanktioner som syftar till att blockera slutförandet av rörledningen och skrev i ett brev att det inte skulle vara ”en konstruktiv väg framåt till ett partnerskap” med Tyskland.
Tyskland å sin sida vill nu göra ett avtal med USA för att slutföra det kontroversiella gasprojektet. Den tyska förbundskanslern Angela Merkels strategi för att övertyga USA om att skrota sanktionerna mot projektet inkluderar en regleringsmekanism som skulle begränsa Rysslands förmåga att manipulera energimarknaden. Tyskland planerar också, enligt källor till Bloomberg, att erbjuda sitt stöd till USA:s flytande naturgasimport med byggandet av LNG-terminaler. Tysklands ekonomiministerium och Merkels kontor har dock hittills vägrar att kommentera uppgifterna.
Richard Morningstar, grundare av och ordförande för Atlantic Council’s Global Energy Center och tidigare amerikansk ambassadör i EU, säger till Bloomberg att ”det kommer inte att vara lätt att komma med någon form av resolution som tar hänsyn till alla intressenters intressen och som erkänner Rysslands senaste beteende. Det är upp till Tyskland att komma med ett starkt förslag.”
Bloomberg rapporterar vidare att Bidenadministrationen, enligt en nära källa, är känslig för extraterritoriella sanktioner och tittar på alternativ. Skulle USA börja vika sig och komma överens med Tyskland finns risk för att det som utrikesministern anför i sitt svar om att ”det är centralt att EU förblir enat i sin Rysslandspolitik” går förlorat.
Utrikesministern skriver vidare i sitt svar på min fråga att ”det vore oklokt att agera på ett sätt som bidrar till splittring kring hur den politiken ska utformas, det ligger inte i Sveriges intresse.”
Av denna anledning vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:
Kommer ministern att ta initiativ till att diskutera Nord Stream 2, när EU:s utrikesministrar sammanträder den 22 februari, med anledning av Tysklands försök att övertyga USA om att skrota sanktionerna, och vilka åtgärder avser ministern att vidta inom EU-kretsen?