Fråga 2020/21:1825 Individuellt stöd i skolan för våldsutsatta barn

av Marléne Lund Kopparklint (M)

till Utbildningsminister Anna Ekström (S)

 

Många barn som vistas i skyddat boende tillbringar mycket tid ensamma eller tillsammans med sina syskon och saknar relationer med jämngamla barn, som skolkamrater. Självklart kan boendet göra mycket, och de gör mycket, för att kompensera de sociala aktiviteter som barnet förlorar. Man har särskilt anpassade aktiviteter och man erbjuder också stöd för barnet. Det är dock svårt att erbjuda alla de möjligheter och utbud som en behörig skola kan ge, av förklarliga skäl, i synnerhet på grund av resursbrist.

Ett barns rättigheter ska gälla oavsett om man bor i skyddat boende eller inte. En vårdnadshavare som bor i skyddat boende ska inte behöva försaka barnets skolgång av säkerhetsskäl. Skolgång ska inte innebära att skyddet undanröjs för att båda vårdnadshavarna måste godkänna beslut gällande barnens skolgång.

I rapporten Min tur att berätta, som Sveriges Stadsmissioner och Bis gjort med utgångspunkten barns rättigheter enligt barnkonventionen, pekar de på flera förbättringsområden för barn som vistas i skyddat boende. Att det krävs förändringar på samhällsnivå för att varje barn ska få sina grundläggande rättigheter tillgodosedda. Vikten av en fungerande skolgång och boendemiljö är ett par av förbättringsområdena.

Barn som bor på ett skyddat boende har individuella behov av stöd som behöver tillgodoses av samhället och vuxenvärlden som finns runt om dem. Vissa skyddade boenden erbjuder skolliknande verksamheter med stöd av pedagoger, men de flesta boenden har det inte. Frågan om skolgång är givetvis komplicerad då ovissheten om hur länge man ska stanna på det skyddade boendet ofta medför att socialtjänsten inte kräver eller medverkar till att möjliggöra skolgång, trots att rätten till utbildning omfattar alla barn, inklusive de som vistas i skyddat boende. En annan komplicerad faktor är att båda vårdnadshavarna måste godkänna beslut gällande barnets skolgång, och det kan innebära att skyddet röjs undan.

Att bo på skyddat boende för ett barn är en extraordinär situation, och det är samhällets skyldighet att hjälpa barnet att få en så ”normal” tillvaro som möjligt. Barnets livssituation har påverkats av våld, och uppbrottet hemifrån påverkar deras uppväxt, relationer med familj, släkt och vänner samt deras hälsa och utveckling. När ett barn går i för- och grundskola ger man barnet en möjlighet att utvecklas. Att nå kunskapsmål, interagera och bygga upp relationer med andra barn, lära sig färdigheter, helt enkelt utvecklas som människa och rustas inför framtiden. Skolan har också an annan viktig roll och det är att uppmärksamma om saker och ting inte står rätt till, reagera och agera vid minsta misstanke om att ett barn far illa och då göra en orosanmälan till socialtjänsten.

Barn har rätt till en trygg uppväxt, fri från alla former av våld. Trots det vistas varje år flera tusen barn i skyddat boende för att de ska komma bort från våldsamheter. Det sista de behöver är att alla trygga grundstenar som de har rätt till slits bort från dem. Det är tillräckligt jobbigt för dem att de inte får träffa sina vänner och släkt eller gå i skolan, som förmodligen varit en stor trygghetspunkt för dem i den tragiska livssituation de har befunnit sig i.

I de fall som ett barn som bor i skyddat boende börjar i en ny temporär skola eller kommer tillbaka till den gamla skolan, så har barnet med sig en tuff ryggsäck som man måste ta hänsyn till. I denna särskilda situation ska barnet stödjas i processen inte enbart skyddas. ”Hen behöver nog vila upp sig lite, bäst att inte störa” är inte rätt väg att gå. Individuella bedömningar behövs i dessa processer och för varje enskilt barn. Det behövs en utsedd person som är ansvarig för att se till varje barns individuella behov tillgodoses.

Med hänvisning till ovan vill jag ställa följande fråga till utbildningsminister Anna Ekström:

 

Hur ämnar ministern verka så att barn som bor eller har bott på skyddat boende får rätt och individuellt stöd i skolan utifrån den våldsutsatta situation den har befunnit sig i och kanske fortfarande befinner sig i?