av Tobias Andersson (SD)
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Under en lång tid var det i Sverige tabubelagt att över huvud taget diskutera volymer och kostnader när det kom till invandring. Denna åsiktskorridor bidrog starkt till flera år av naiv massinvandring till Sverige, vilken har brutit ned vårt land och dess välstånd samt kraftigt försämrat tryggheten och gemenskapen i samhället. Sent omsider har nu även andra partier börjat våga tala om volymer på invandringen till Sverige. Den utvecklingen var sannolik direkt oundviklig givet hur det allmänna stödet för minskad invandring har vuxit. Även om andra partier nu nyktrat till något och till viss del begränsat migrationen till Sverige är de årliga volymerna ändock för höga, och riktiga assimilationspolitiska åtgärder lyser än med sin frånvaro.
Att endast minska migrationen till Sverige är dock på intet sätt tillräckligt, utan i stället återfinns ett skriande behov av en omfattande återvandring. Detta då det inte finns någon naturlag som säger att samtliga asylsökande, som under oklara förhållanden och i strid mot Dublinförordningen dykt upp i Sverige, ska få stanna här för alltid – än mindre att de ska få välkomna hit släkt och vänner. Att hälften av de asylsökande som anlände 2015 nu fått uppehållstillstånd är direkt olämpligt och bör ses över. I de fall som uppehållstillstånden delades ut på felaktiga grunder bör desamma rivas upp. Har man initierat sin vistelse i Sverige med att ljuga för svenska myndigheter har man inte här att göra, vistas man här illegalt har man inte här att göra, om man som utländsk medborgare begår brott har man inte här att göra, och så vidare.
Sammanfattningsvis kan konstateras att antalet utlänningar som står i behov av utvisning till sina hemländer är stort, och för att tydligare konkretisera behovet av att så sker behöver ett nationellt mål om återvandringsnetto införas – något jag med flera har motionerat om (2020/21:3123). Om ett nationellt mål om återvandringsnetto skulle bli verklighet skulle den exakta siffran behöva stå i relation till förutsättningarna respektive år. Alldeles oavsett skulle ett nationellt mål för återvandringsnetto sända en tydlig signal och å det grövsta verka som en avskräckande pushfaktor för potentiella migranter. Samtidigt skulle det onekligen även bidra till den faktiska återvandringen.
Med anledning av det ovan beskrivna önskar jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson följande:
Avser ministern och regeringen att vidta några åtgärder för att etablera ett nationellt mål om återvandringsnetto?