av Angelica Lundberg (SD)
till Statsrådet Mikael Damberg (S)
Den 28 september 1994 sjönk passagerarfartyget M/S Estonia på Östersjön, och 852 människor miste livet. 26 år senare finns fortfarande oklarheter kring omständigheterna kring förlisningen och det efterföljande utredningsarbetet. Spekulationerna om vad som egentligen orsakat olyckan och varför man valde att inte bärga de omkomna utan i stället påbörja en övertäckning av fartyget med betong är många. Rykten förekommer om att Estonia transporterade topphemlig militär utrustning. Inget straffrättsligt ansvar har utkrävts för olyckan, som är den värsta fartygskatastrofen i modern tid i våra farvatten.
Den officiella rapporten från den gemensamma utredning som Sverige tillsammans med Estland och Finland genomförde visar att ett bogvisir lossnade, vilket orsakade att vatten forsade in i fartyget med effekten att fartyget sjönk. Nya uppgifter från dokumentären Estonia – Fyndet som ändrar allt, som nyligen släppts, visar dock ett hål i skrovet på cirka en och en halv gånger fyra meter. Enligt de utredare som satt i haverikommissionen fanns inte hålet på 1990-talet, men Statens haverikommission har påbörjat en granskning av de nya uppgifterna.
Röster höjs nu återigen för att bärga Estonia. Estlands inrikesminister kräver nu att kvarlevorna av de omkomna ska hämtas hem, för att i den mån det är möjligt kunna begravas, och att anhöriga ska återfå tillhörigheter som tillhörde offren.
Min fråga till statsrådet Mikael Damberg är med anledning av ovanstående:
Hur avser statsrådet att agera med anledning av de nya uppgifterna?