av Ciczie Weidby (V)
till Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
År 2016 inledde Arbetsmiljöverket ett arbete för att förändra regelstrukturen för föreskrifter och allmänna råd – de regelverk som styr arbetsmiljöarbetet i Sverige. År 2020 presenterade Arbetsmiljöverket sitt förslag till ny regelstruktur.
Förslaget är omfattande och är mer av en regelreform till sitt innehåll. Nuvarande omkring 70 föreskriftshäften (AFS) har brutits upp, och samtliga föreskrifter och allmänna råd har sorterats om enligt en ny struktur i 14 nya föreskriftshäften eller sållats bort.
Målet med den nya strukturen är enligt Arbetsmiljöverket att det ska bli lättare att ”överblicka, hitta och förstå reglerna”. Förslaget på en ny struktur för Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd var ute på remiss under 2020. Under våren 2021 ska Arbetsmiljöverket gå igenom och analysera samtliga remissyttranden. Därefter ska myndigheten ta ställning till vilka justeringar som ska genomföras. Arbetsmiljöverkets ambition är att de nya föreskrifterna ska träda i kraft första kvartalet 2023.
Kritiken mot Arbetsmiljöverkets förslag till ny regelstruktur har varit omfattande från såväl fack som arbetsgivarorganisationer. I en gemensam skrivelse till Arbetsmiljöverket, daterad den 30 december 2020, riktar arbetsmarknadens parter skarp kritik mot såväl arbetsprocessen med den nya strukturen som själva förslaget. Arbetsprocessen beskrivs som orimligt tidskrävande, och förslaget kritiseras för att vara otydligt och svårläst, vilket leder till ett oönskat tolkningsutrymme. Parterna riktar även kritik mot att Arbetsmiljöverket, under processens gång, vägrat att lyssna på parterna som av Arbetsmiljöverket benämns som ”intressenter”.
LO är en av de remissinstanser som är mest kritiska till Arbetsmiljöverkets förslag. I sitt remissyttrande framhåller LO att ”regelsystemet i den nya regelstrukturen blir mer, inte mindre, svårorienterat”. LO konstaterar vidare att den ”föreslagna regelstrukturen osynliggör skyddsombudens roll, arbetstagarnas rätt till inflytande och regelverkets samverkanskrav enligt AML 6 kap. Maktbalansen mellan arbetsgivare och arbetstagare påverkas därmed negativt”.
LO:s kritik mot Arbetsmiljöverkets förslag till ny regelstruktur sammanfattas i en debattartikel undertecknad av LO:s ledning: ”Sammantaget är hela arbetet med och förslaget på ett nytt regelverk i sig ett misslyckande av stora mått. Det är en bredsida mot partsmodellen och skulle leda till ökad otrygghet på arbetsmarknaden och det accepterar vi inte. Vi avstyrker därför förslaget i sin helhet och hoppas nu att även regeringen agerar och att förslaget slängs i papperskorgen. Vi kräver att arbetet görs om och görs rätt. Arbetsmiljöverket måste i grunden se över sina arbetsmetoder och inkludera arbetsmarknadens parter i högre utsträckning så att parternas kunskap och kompetens om medlemmarnas arbetsplatser faktiskt tas tillvara. Bara så kan en nödvändig översyn av regelstrukturen för arbetsmiljö genomföras som gagnar både arbetsgivare och arbetstagare.” (SvD den 3 januari 2021.)
Mikael Ruukel, jurist på fackförbundet Vision, som utrett Arbetsmiljöverkets förslag för LO:s räkning, konstaterar i en debattartikel att det bästa vore ”att göra ett stort omtag och i samverkan med arbetsmarknadens parter identifiera och skapa en samsyn på vad som behöver förändras och hur det bäst uppnås. Ledstjärna för det arbetet bör vara ändamålsenlighet för att så långt som möjligt skydda arbetstagares liv och hälsa” (Arbetarskydd den 15 januari 2021).
Vänsterpartiet ser mycket allvarligt på den kritik som riktats från arbetsmarknadens parter mot Arbetsmiljöverkets förslag till ny regelstruktur. Vi anser att Arbetsmiljöverket bör hörsamma parternas synpunkter i den fortsatta processen.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga arbetsmarknadsminister Eva Nordmark:
Avser ministern att agera för att Arbetsmiljöverket, i den fortsatta processen med myndighetens förslag till ny regelstruktur, ska ta hänsyn till parternas synpunkter?