av Staffan Eklöf (SD)
till Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP)
Nordiska rådet antog i höstas en rekommendation om strategier för återanvändning. Enligt den rekommenderar Nordiska rådet att avfallsexport endast må ske till verksamheter som kan dokumentera återvinning eller försvarbart bortskaffande av avfallet.
Nordiska ministerrådet svarade att frågan regleras genom Förordning EG (1013/2006) och att förordningen redan säkerställer en miljömässigt försvarbar behandling av transporterat avfall.
För att hanteringen av avfall i våra nordiska länder ska fungera på ett miljömässigt försvarbart sätt krävs ansträngningar på flera områden, såväl vid inhemsk hantering som vid export och import av avfall. Export från nordiska länder kan ju bli import i andra nordiska länder. Alla tre dimensioner av frågan hänger ihop.
För den inhemska hanteringen krävs att initiativ tas till forskning och innovation för att skapa tekniska möjligheter att till låg kostnad kunna sortera och återvinna material, utan att gifter återcirkulerar.
Vid export krävs en tillräcklig tillsyn för att se till att bestämmelserna i EU-förordningen följs.
Sverige har importerat stora mängder avfall. Det har skett på ett miljömässigt försvarbart sätt eftersom soporna har förbränts under bästa möjliga förhållanden för rökgasrening och alstrat energi. Det har gjort att en avfallshantering som skulle ha varit miljömässigt oförsvarbar i andra länder har blivit miljömässigt försvarbar. Norge exporterar till exempel stora mängder avfall till svenska förbränningsanläggningar. 100 miljoner ton avfall läggs ändå årligen på deponi i EU. För att importen även i fortsättningen ska vara miljömässigt försvarbar måste det finnas incitament för värmeverk att ta emot sopor. Avfallsskatten har gjort det betydligt mindre lönsamt för värmeverken att ta emot sopor om de inte kan få ut skattens merkostnad från leverantören eller kunden, varför handeln med sopor och deras miljömässigt försvarbara hantering hotas. Skatten omfattar även kontaminerat sjukhusavfall och annat farligt avfall som naturligtvis inte ska återvinnas.
En politik som syftar till att främja återvinning på nationell nivå blir således kontraproduktiv i ett nordiskt och internationellt sammanhang.
Med tanke på detta vill jag fråga miljö- och klimatminister Per Bolund följande:
Vad tänker ministern göra för att avfallshanteringen i ett helhetsperspektiv ska bli miljömässigt försvarbar?