av Tobias Andersson (SD)
till Socialminister Lena Hallengren (S)
Genomgående under pandemin har regeringens och Folkhälsomyndighetens restriktioner slagit mot besöksnäringen. Hela näringen har lidit som en konsekvens av såväl restriktioner som ett generellt förändrat rörelsemönster hos befolkningen för att undvika smittorisker. Värst drabbad för tillfället är restaurangbranschen, som är begränsad till sällskap om fyra och som nu fick se alkoholförbudet efter klockan 20.00 – inskränkningen i deras näringsfrihet – förlängt ännu en gång.
Det går att anta att branschen hade kunnat finna sig i denna ordning om det gått att bevisa att det skett en okontrollerad smittspridning inom branschen och om de erhållit en skälig ersättning för det näringsförbud de i dag har. Om situationen varit sådan hade nog såväl restaurangägarna som allmänheten haft en stor förståelse för åtgärderna och slutit upp bakom dem.
Så är dock inte fallet. Anders Tegnell och Folkhälsomyndigheten har återkommande nekat till att det skulle finnas belägg för att det förekommer eller har förekommit en okontrollerad smittspridning i de berörda miljöerna. Senast på pressträffen med Folkhälsomyndigheten den 4 februari ställde SVT frågan om myndigheten har data på hur krogstängningen påverkar smittspridningen. Anders Tegnells svar var att det finns lite data som tyder på att den är begränsad men att det är svårt att säga.
Samtidigt lyser krisstöden fortfarande med sin frånvaro, då de inte betalas ut som de ska. I stället har de fastnat i den socialdemokratiska byråkratin. Nämnas kan även att nedstängningsstödet som ska tilldelas de näringsidkare som drabbas av brukandet av den tillfälliga covid-19-lagen dröjer flera månader till.
Detta innebär i praktiken att det inte har presenterats bevis på att åtgärderna behövs eller är träffsäkra samt att drabbade näringsidkare inte tilldelas ersättning för inskränkningen i sin näringsfrihet. Mot bakgrund av detta är det på tiden att regeringen faktiskt förklarar vilket underlag man har för de åtgärder man vidtagit.
Med anledning av det ovanstående vill jag fråga socialminister Lena Hallengren följande:
Vilket underlag låg till grund för regeringens alkoholförbud, och finns det några belägg för att åtgärden varit träffsäker?