av Fredrik Malm (L)
till Utrikesminister Ann Linde (S)
Tidigt den 1 februari genomfördes en militärkupp i Myanmar. Landets ledare Aung San Suu Kyi, president Win Myint och andra regeringspersoner har förts bort av militären och undantagstillstånd har utlysts. Myanmars demokratiutveckling har alltför länge plågats av militärens påverkan. Landet har länge haft omfattande institutionella problem då militären kontrollerar flera delar av statsförvaltningen, och Aung San Suu Kyi har inte förmått stoppa folkmordet på rohingyerna. Att störta den sköra demokrati som trots sina brister fungerat måste bemötas kraftfullt av världens samlade demokratier.
Thailand, Kambodja och Filippinerna har valt att förminska händelsen genom att kalla det för en intern fråga, medan Malaysia, Singapore och Indonesien uppmanar till lugn och till dialog mellan militären och regeringen. Eftersom Asean är splittrat över hur situationen bör hanteras måste det internationella samfundet kliva in och spela en större roll.
Jag välkomnade att utrikesministern var tidigt ute och fördömde kuppen. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och EU:s utrikesrepresentant Josep Borrell har även fördömt händelsen. Det är positivt att Sverige går i gemensam linje med resten av EU, men vi menar att fördömandet måste mynna ut i konkreta politiska åtgärder för att återställa Myanmars folkvalda regering.
Sveriges bistånd till Myanmar uppgick till drygt 250 miljoner kronor föregående år. Parallellt har FN hotat att dra in bistånd till landet efter folkmordet på landets rohingyer. Liberalerna anser att bistånd till insatser som kan stärka demokratiutvecklingen i Myanmar är av stor vikt förutsatt att insatserna är förankrade inom en bredare strategi gentemot militärjuntans inflytande över landet. Sverige och EU kan i egenskap av biståndsgivare och handelspartner påverka utvecklingen genom att kraftfullt markera mot landets demokratiutveckling och villkora ytterligare stöd och samarbete.
Den breda uppslutningen i EU bakom fördömandet är positivt och tillhandahåller möjligheten till en bred uppslutning för att ta utrikesministerns fördömande ett steg längre.
Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:
Vilka konkreta åtgärder är ministern och regeringen beredda att vidta för att motarbeta militärjuntan och främja landets demokratisering?