Fråga 2020/21:1570 Förskrivning av antidepressiva läkemedel till äldre människor

av Markus Wiechel (SD)

till Socialminister Lena Hallengren (S)

 

Den rådande pandemin har kanske mer än någonsin tydliggjort konsekvenserna av sveket mot Sveriges seniora invånare. Äldreomsorgen har kantats av nedskärningar samtidigt som respekten för de äldre generationerna sakta monterats ned. I det nya Sverige har äldreomsorgen snarare kommit att bli en integrationsplats för personer som haft svårt att få andra jobb.

De sköraste äldre har hamnat på olika äldreboenden – mer för att de ska förvaras någonstans än att de ska få en värdig ålderdom. På dessa boenden lyser nödvändig personal, god mat och utrustning med sin frånvaro. Ungefär 30 procent av de äldre på äldreboendena svälter och drabbas av näringsbrist, trots att detta kanske är den viktigaste medicinen mot såväl sjukdomar som psykisk ohälsa.

Det är inte konstigt att vi ser många äldre som mår dåligt. Faktum är också att depression hos äldre är väldigt vanligt. Enligt statistik lider mer än 15 procent av alla över 65 år av depression, vilket också ökar risken för andra sjukdomar. Detta har medfört att äldre är den i särklass största användargruppen av antidepressiva läkemedel. Dessa läkemedel tas av var fjärde kvinna över 75 och var tredje över 85, och förskrivningen till dessa ökar sorgligt nog för varje år.

I Svenska Dagbladet kan vi läsa mer om detta, bland annat följande: ”I en rapport från 2015 kom SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, fram till att många över 65 år med depression inte blir tillräckligt hjälpta av antidepressiva. Man konstaterade att så kallade SSRI-preparat har sämre effekt hos äldre än hos yngre. SBU ansåg att det fanns ett 'begränsat stöd' för att SSRI hos vissa kunde minska risken för återfall i depression under ett år. Men sammantaget hade läkemedlen inte påtagligt bättre effekt än placebo. Det stod också att “antidepressiva läkemedel kan öka risken för mag-tarmblödning, hjärtpåverkan och har associerats med överdödlighet hos äldre.”

Antidepressiva läkemedel har kommit att användas som en billig lösning utan regelbunden uppföljning. Tvärtemot syftet tycks förskrivningen i många fall sakna någon positiv effekt. I stället har det potentiellt allvarliga biverkningar som inte bara kan förvärra livskvaliteten utan även bidra till att brukare dör i förtid.

Med anledning av detta vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:

 

Avser ministern att mot bakgrund av den höga förskrivningen av antidepressiva läkemedel till seniora medborgare vidta några åtgärder eller öka uppföljningen av och tillsynen över detta?