av Nina Lundström (L)
till Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
Hotet mot biologisk mångfald är tillsammans med klimatproblemen vår tids stora miljöutmaning. En betydande andel av våra livsmedel blir svåra att odla om det inte finns pollinerande insekter. Det handlar om stora konsekvenser för mänskligheten globalt, och enorma ekonomiska värden kan gå förlorade. Biodlarna är viktiga och bidrar till målen i den svenska livsmedelsstrategin.
Argentinska forskare har påvisat att antalet bin har minskat dramatiskt, med över 25 procent. Tyska forskare har studerat naturskyddsområden och beräknar att antalet bin minskat med 75 procent. Oavsett procenttalen så är läget alarmerande och därför måste åtgärder vidtas.
När 50 miljoner honungsbin dog i regionen Medimurje i Kroatien, nära gränsen till Ungern, sommaren 2020 ansåg biodlare är den troliga orsaken var insektsgifter. Men orsakerna är flera: gifter, matbrist och klimatförändringar. Matbrist är ett stort problem för bin. I takt med att jordbruket förändrats täcks i dag stora områden av åkrar eller skogsplanteringar medan ängar med en stor mångfald av blommande växter saknas. När betesmarkerna blivit färre växer de öppna landskapen igen. De grödor som blommar gör det bara under en kort period.
Den utbredda bidöden har länge oroat aktörer i många länder då den hotar både den biologiska mångfalden och livsmedelsproduktionen. Honungsbina bidrar med ekosystemtjänster som är avgörande för livsmedelsproduktionen.
Ett åtgärdspaket för att stärka förutsättningarna för pollinatörer ingår i januariavtalet, vilket jag välkomnar. Men förutom insatser på svensk nivå behöver vi också höja ambitionerna inom EU-samarbetet, med tanke på att jordbrukspolitiken inom unionen är gemensam.
Med anledning av detta vill jag fråga miljö- och klimatminister Isabella Lövin:
På vilket sätt avser regeringen att verka för ökade insatser inom EU-samarbetet för att motverka och förebygga att bin dör?