av Yasmine Eriksson (SD)
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
I regeringen bereds nu ett utredningsförslag om en ny skatt på vissa engångsförpackningar som innehåller plast. Den rör förpackningar för snabbmat och mat för avhämtning.
I utredningen, som blev klar tidigt förra hösten, föreslogs att skatten införs den 1 november 2021. Av hänsyn till pandemin och att många företag inom restaurang- och kafébranschen kämpar för sin ekonomiska överlevnad just nu, överväger regeringen dock att skjuta upp införandet. Eftersom införandet av skatt på engångsartiklar finns med i januariavtalet mellan S, MP, C och L är förslaget oavsett tänkt att införas någon gång under innevarande mandatperiod.
Flera remissinstanser har yttrat sig kritiskt eller ifrågasättande över förslagen. Bland annat har Visita, branschorganisation för besöksnäringen, hävdat att en ny skatt på engångsförpackningar inte leder till minskad nedskräpning men till ökat matsvinn. Konjunkturinstitutet ifrågasätter också effekten av förslaget. Visita och Svenskt Näringsliv varnar dessutom för att skatten riskerar att hämma branschens eget miljöarbete genom att mindre miljövänligt material kan komma att användas för att man ska slippa skatten. Svenskt Näringsliv uppger också att det i dag inte finns helt plastfria muggar eller livsmedelsbehållare för engångsbruk på marknaden som står emot vätska.
Till Tidningarnas Telegrambyrå (TT) säger miljö- och klimatminister Isabella Lövin:
”Långsiktigt måste vi komma bort ifrån oförsiktig användning av jordens resurser och det här är ju det”
Med anledning av detta vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:
Ser regeringen någon risk för att en skatt på engångsartiklar kan leda till att restauranger och kaféer börjar använda alternativa produkter som i själva verket är sämre för miljön, och hur avser regeringen i så fall agera för att undvika detta?