av Jimmy Ståhl (SD)
till Statsrådet Anders Ygeman (S)
På kontinenten används vätgas i allt större utsträckning som drivmedel för såväl tåg som lastbilar, bussar och personbilar. Också flyget har visat ett ökat intresse för att nyttja vätgas för längre elektrifierade flygningar. Vätgasen kan värma fastigheter, och även i tyngre industrier kan vätgasen fungera som energikälla.
För att göra Sverige fossilfritt krävs en hel del åtgärder. Olika transportslag behöver olika sorters teknik för att ta sig fram. El som batteriförvaras är ypperlig att använda till fordon som nyttjas i städer och för kortare körsträckor. Detta kan vara bussar i stadstrafik, leveranser av paket eller helt vanlig privatbilism.
El kan även levereras i form av elvägar. Detta är lämpligt då man kör på större vägar, där batteriet i fordonet laddas samtidigt som man nyttjar elen från vägen till framdrift. Elvägar gör även att både lätta och tunga fordon kan köra långa sträckor utan att stanna. Byggs elvägar med luftledningar och pantograf blir det dock enbart den tunga fordonssektorn som kan nyttja elvägarna.
Vätgas är en tredje elteknik som möjliggör att köra fossilfritt. Vätgas kan tankas snabbt, och man kan köra långt på en tank. Problemet med vätgasen är att vi står och väger och frågar oss vad som kommer först, hönan eller ägget? För att få ut vätgasdrivna fordon på vägarna behövs tankställen, men dessa blir inte lönsamma om ingen tankar. Då vätgas är en ren energibärare är det eftersträvansvärt att bygga en vätgasinfrastruktur på vilken man kan transportera sig från norr till söder. Om för mycket el produceras vid ett tillfälle kan elen lagras i form av vätgas i stället för att säljas billigt på marknaden.
Om man ser närmare på vätgasen och kostnaderna för att producera den kan man notera att det krävs cirka 50 kilowattimmar för att producera 1 kilo vätgas. Samtidigt genererar 1 kilo vätgas endast 33 kilowattimmar energi tillbaka när den används.
1 kilo vätgas räcker exempelvis för att köra en bränslecellsbil i 10 mil. Kostnaden blir cirka nio kronor milen. Genom att nyttja överskottsel som annars säljs på marknaden till underpris kan elen i stället med fördel nyttjas till att tillverka vätgas, för även om effektförluster finns blir kostnaden inte så hög.
Med anledning av detta frågar jag statsrådet Anders Ygeman:
Har ministern och regeringen planer på att verka för att vi i Sverige ska ta till vara den överskottsel vi själva producerar och omvandla denna till vätgas i stället för att sälja den billigt på elmarknaden?