av Marléne Lund Kopparklint (M)
till Statsrådet Jennie Nilsson (S)
De senaste dagarnas rapporter om djurplågeri har nog inte undgått någon. I TV4-nyheterna den 12 januari visades skakande bilder på ett Kravcertifierat slakteri i Ystad i Skåne med djur som slaktades när de fortfarande var vid medvetande, hur de sparkades och slogs i huvudet med kedjor. Dagen efter, på SVT:s Uppdrag granskning, får vi ytterligare rapporter om misskötsel och djurplågeri på vissa Kravgårdar. Man visar hur länsstyrelsens djurskyddsinspektörer finner kadaver och skelettdelar från döda djur. Det knyter sig i magen på oss, och det är svårt att hålla tårarna tillbaka när vi får bevittna vidrigt djurplågeri på försvarslösa djur som är smutsiga, vanskötta, rädda och sjuka. Bilderna av kalven som med största sannolikhet svultit till döds och ungtjuren som tvingats leva med ett horn som har växt rakt in i skallen etsar sig fast i minnet. Precis på samma sätt som bilderna från den kritiserade Arlagården i Hälsingland gjorde. Det som inte får hända har hänt, och helt uppenbart händer det.
Det man självklart ska komma ihåg i allt detta är att det är en mycket liten andel av Sveriges lantbrukare som står för misskötsel av djur och att alla självklart inte ska dras över samma kam. Oavsett hur liten andel det är som missköter sig drar det dock en skugga över hela branschen.
För oss moderater är det viktigt att alla djur som innefattas i lantbruk har ett gott liv och kan bete sig naturligt. De ska inte utsättas för fysiskt eller psykiskt lidande under sin livstid. För att uppnå detta är det viktigt djurskyddslagstiftningen följs i alla led.
Med hänvisning till ovanstående vill jag ställa följande fråga till statsrådet Jennie Nilsson:
Vilka åtgärder ämnar statsrådet vidta för att motverka grova djurplågeribrott inom lantbruk och slakterier?