av Dennis Dioukarev (SD)
till Statsrådet Per Bolund (MP)
De nya reglerna om hållbarhetsrelaterade upplysningar för vissa aktörer på finansmarknadsområdet träder i kraft samma datum som den EU-förordning som ligger till grund för lagändringarna ska börja tillämpas, den 10 mars 2021.
Hur förordningens tillämpningsdatum ska tolkas råder det dock delade meningar om, där Fondbolagens förening gör tolkningen att årsberättelser först ska utformas i enlighet med EU-förordningen från och med 1 januari 2023, det vill säga att tillämpningen måste föregås av en mätperiod som utgörs av ett helt kalenderår. Regeringen och Finansinspektionen gör inte denna tolkning varpå lagändringarna innebär en viss retroaktivitet då hållbarhetsupplysningen även omfattar perioden den 1 januari 2021 till den 10 mars 2021.
Diskrepansen för hur förordningens tillämpningsdatum ska tolkas tar sin utgångspunkt i skäl 32 till förordningen:
”Eftersom årsrapporter i princip sammanfattar affärsresultat för hela kalenderår bör bestämmelserna i denna förordning avseende transparenskraven för sådana rapporter inte tillämpas före den 1 januari 2022.”
Regeringen uppger även själv i propositionen att det råder otydlighet i förordningen om huruvida ett helt kalenderår ska ligga till grund för de hållbarhetsrelaterade upplysningar som lämnas i en årsrapport enligt förordningen.
Det är viktigt för alla aktörer att regelverk är tydliga och att det finns en möjlighet att planera verksamheten. Varje avsteg från detta, oavsett hur stort eller litet det är, är skadligt för företagsklimatet.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Per Bolund:
Hur arbetar ministern och regeringen för att säkerställa att denna typ av otydlighet inte uppstår i framtiden?