av Katarina Brännström (M)
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Enligt statistik från Brå handlades 2019 nära 27 000 rattfylleribrott, varav 15 100 enbart gällde narkotika – en liten ökning jämfört med 2018. Att köra bil eller något annat fordon med droger i kroppen är att gravt utsätta andra för stora risker i trafiken. Drogerna i samhället ökar, men lagstiftningen hänger inte med. Antalet omkomna i drogrelaterade olyckor ökar för varje år. På bara några år har de skördat dubbelt så många liv på vägarna. Enligt polisen är det ofta upprepade brott av samma personer.
Det finns stora svårigheter att avgöra vilken påverkansgrad en drogpåverkad förare har, till skillnad från alkoholpåverkan, där promillehalten avgör. Polisen har inget instrument som mäter eller kontrollerar droger. De som ertappas i en rutinkontroll blir i princip endast dömda för brott av normalgraden. Att inte kunna avgöra hur påverkad en person är kan alltså medföra att vederbörande behandlas mer förmånligt. Detta är helt oacceptabelt.
De knarkande bilförarna blir fler och fler, och mörkertalet är troligen stort. Lagstiftningen har inte hängt med i denna utveckling. Det krävs misstanke om grovt brott för att polisen ska ta med föraren för blodprov. I flera andra länder används drogmätare av polisen ute i trafiken, men detta görs ej i Sverige. Dessutom är straffsatserna vid upprepade brott med drograttfylleri så låga att förarna upprepat kan köra drogpåverkade och även orsaka trafikolyckor, utan att fängelse utdöms.
Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Avser ministern att vidta några åtgärder för att lagen ska ses över och arbetet mot drograttfylleri intensifieras?