av Gudrun Brunegård (KD)
till Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Att ha gått ut skolan med godkända betyg bedöms vara den starkaste skyddsfaktorn mot framtida utanförskap, såväl vad gäller arbetslöshet och dålig ekonomi som psykisk ohälsa och även kriminalitet. Skolan ger såväl kunskaper som behövs för ett kommande yrkesliv som redskap och bildning för livet.
När barn och ungdomar är sjuka är det därför av stor betydelse att de inte släpar efter i skolan. Många unga som tillbringat perioder av sitt liv på sjukhus, ibland varvat med vård i hemmet, har beskrivit att timmarna på sjukhusskolan var den vardagliga rutin som mitt i sjukdomen fick dem att känna sig som någorlunda normala ungdomar.
Ansvaret för sjukhusskolan ligger hos den kommun där sjukhuset är beläget, men lokalerna upplåts av sjukhuset. Det är inte alltid detta delade ansvarstagande fungerar optimalt. Ett annat bekymmer som nämns vid samtal med sjukhuslärare är att de kan riskera att bli förbisedda och bortglömda i fortbildningshänseende. Lokalerna är inte alltid lämpliga för undervisning av sjuka barn och ungdomar i olika åldrar.
Skolinspektionen gjorde en granskning av 20 sjukhusskolor år 2017. Man konstaterade att undervisningen är flexibel och anpassas efter de enskilda elevernas förutsättningar. Skolinspektionen fann dock ett antal punkter som skulle kunna förbättras. Dit hör arbetet med att identifiera elever som vårdas vid sjukhus, så att de får ta del av sjukhusundervisningen. Särskilt tycks detta gälla vissa elever med omfattande frånvaro, som får vård vid psykiatriska mottagningar utan att vara inlagda. Skolinspektionen lyfter kommunernas skolpliktsansvar, men det tycks finnas bristande rutiner för kommunikationen mellan hemskolan och sjukhusskolan om och när en elev skulle behöva ta del av sjukhusundervisning.
Skolinspektionen påpekar också att ”lokalerna har stor betydelse för hur undervisningen kan utformas. Lokalerna är inte alltid utformade eller belägna så att de stödjer och underlättar den pedagogiska verksamheten. Detta får konsekvenser för den undervisning sjukhusskolan kan erbjuda, exempelvis avseende ämnen och antal elever som kan undervisas vid samma tidpunkt.” Det faktum att kommunen är huvudman för undervisningen och regionen tillhandahåller lokaler kan i detta fall vålla problem.
Jag vill med anledning av ovanstående fråga utbildningsminister Anna Ekström:
Hur kommer ministern och regeringen att säkerställa att sjuka barn och ungdomar får tillgång till god och jämlik undervisning även under längre sjukdomsperioder med sjukhusvistelse eller långvarig behandling i öppenvård?