av Jimmy Ståhl (SD)
till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
I en debattartikel kan vi läsa att Danmark är flitigt på att söka EU-medel för att bygga infrastruktur. Ställt i relation till folkmängden fick danskarna nästan fem gånger mer EU-pengar att bygga väg, järnväg och hamnar för än Sverige. Detta beror på att de på nationell nivå haft ambitiösa utbyggnadsplaner och varit på tårna med att ansöka om medfinansiering.
Sverige behöver både rusta upp och bygga ut infrastrukturen. I den nationella planen finns mängder med projekt som behöver finansieras, och utanför planen finns flera viktiga infrastrukturprojekt som behövs för att bygga bort flaskhalsar och knyta svensk infrastruktur till Europa. I dag har vi Öresundsbron som enda fasta länk mot kontinenten. Sverige behöver fler fasta förbindelser för person- och godstrafik mot kontinenten för att inte vara sårbart. När Fehmarn Bält-förbindelsen står klar ges nya möjligheter till snabba transporter, men Sverige står inte rustat för de nya möjligheterna eftersom vi inte satsat på nya överfarter för järnväg. Genom Fehmarn Bält-förbindelsen öppnar sig helt nya möjligheter att transportera varor via järnväg till kontinenten men också en snabbare resa för dem som vill resa med tåg i stället för med flyg. TEN-T-korridoren från Köpenhamn, via Göteborg, till Oslo är en satsning som borde prioriteras och med hjälp av EU-medel kunna tidigareläggas för att få effektiva transporter till och från Sverige.
Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) ger möjligheter att bygga infrastruktur för att stärka infrastrukturen mellan länder. Ser man till en ny förbindelse mellan Danmark och Sverige bör det ligga i linje med vad fonden kan ge stöd till. Samma sak gäller TEN-T-korridoren från Köpenhamn till Oslo, som troligen skapar nya volymer på godståg till Göteborgs hamn. I flera fall i Europa har EU betalat upp till en tredjedel av kostnaden för enskilda projekt, och det vore ingen dålig affär för Sverige att kunna bygga ny väg-, järnvägs- och hamninfrastruktur med 30 procents rabatt.
Med anledning av ovanstående text frågar jag infrastrukturminister Tomas Eneroth:
Varför nyttjar inte Sverige i större grad möjligheten att söka bidrag för infrastrukturprojekt från EU:s infrastrukturfond, och avser ministern att ändra på detta?