av Amineh Kakabaveh (-)
till Socialminister Lena Hallengren (S)
Det finns sedan en tid bättre utsikter att i den rika delen av världen besegra den pågående pandemin tack vare de vacciner som börjat produceras. Det kommer dock att dröja innan pandemin nått sin fulla styrka och vaccinerna nått fattiga länder i Afrika, Asien och Latinamerika.
Det finns alltså anledning att befara att den allmänt skeva fördelningen av ekonomiska resurser i världen även kommer att gälla fördelningen av vacciner mot covid-19.
Sverige och andra länder inom EU och västvärlden, där pandemin först fick fäste, brottas i dag självklart med att vaccinera sin egen befolkning. Men snart kommer pandemin med stor sannolikhet att sprida sig till fattiga och folkrika länder.
Sverige tillhör de länder som inom en inte alltför avlägsen framtid kommer att ha vaccinerat större delen av sin befolkning. Detsamma gäller även en del andra länder inom EU. Samtidigt som detta sker kommer fattiga länder och folk sannolikt att lida akut brist på vacciner.
Samtidigt som pandemin sprider sig och grasserar i världen har vi sett hur världens diktaturregimer, som Iran men också den avgående Trump, använder den i sitt nationella och internationella politiska spel. President Trump gjorde det genom att nonchalera den helt. I det politiska maktspelet mellan Iran och USA använder båda sidor pandemin och vaccinet som politiskt tillhygge. USA under Trump var motsträvigt när det gällde att förse Iran med vacciner, och den iranska regimen svarar med att inte ta emot några vacciner från väst. Man har med andra ord uppnått en perfekt destruktiv låsning, som går ut över det iranska folket som är hårt drabbat av pandemin.
Pandemin i sig tar inga politiska hänsyn. I många av världens länder råder ekonomisk ojämlikhet. Förmodligen kan en del rika köpa vaccin privat, men större delen av befolkningen har inte den möjligheten.
Om man anser att alla människor har samma värde påbjuder solidariteten och humaniteten Sverige, som har varit ledande i detta avseende, att göra en insats för världens fattiga och pandemidrabbade.
Därför menar jag att Sverige och EU borde ge de hårdast drabbade länderna katastrofbistånd till exempel i form av olika vaccinationsprogram.
Med anledning av detta vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:
Kommer ministern att för Sveriges del och inom EU ta upp frågan om katastrofbistånd till exempel i form av vaccinationsprogram till de fattiga länder och folk som med stor sannolikhet framöver kommer att drabbas mycket hårt av covid-19-pandemin?