av Björn Söder (SD)
till Statsrådet Anders Ygeman (S)
Sociala-medier-plattformarnas makt oroar i EU efter att Twitter och Facebook stängt ned USA:s president Donald Trumps flitigt använda konton, och nu höjs röster för skärpta regler för it-bolagen.
”Det faktum att en vd kan stänga av högtalaren för USA:s president på eget bevåg är förbluffande”, skriver EU-kommissionären Thierry Breton i ett debattinlägg på Politico.
Manfred Weber, gruppledare för EU-parlamentets största partigrupp, kristdemokratiskt konservativa EPP, är också kritisk: ”Vi kan inte överlåta till amerikanska teknikbolag att avgöra hur vi diskuterar och vad som kan och inte kan sägas. Vi behöver ett strängare regleringssätt”, säger Weber till Politico.
Även Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Frankrikes president Emmanuel Macron har kritiserat techbolagens agerande mot president Trump. Och det är inte bara presidenten som drabbats. Techbolagen Twitter, Facebook och Google har den senaste tiden godtyckligt raderat konton och inlägg för framför allt konservativa politiker och personer som ifrågasätter och kritiserar den vänsterliberala agendan. Amazon har dessutom stängt ned en med Twitter konkurrerande plattform från sina servrar.
Samtidigt kan konstateras att till exempel Twitter fortsätter låta ayatolla Khamenei, Nordkoreas regim, terrororganisationen Hamas ledare, den marxist-leninistiska terrororganisationen Farc i Colombia, amerikanska Afa med flera vara kvar på plattformen.
Att stora techbolag, som kontrollerar marknaden, godtyckligt stänger ned konton och raderar inlägg som dessutom ligger inom ramen för vad kontoinnehavarens eget lands yttrandefrihetslagar tillåter är ett stort hot mot yttrandefriheten på nätet. Det borde föranleda protester även från dem som i många andra sammanhang hävdar att de står upp för demokrati och yttrandefrihet. Men här är det förvånansvärt tyst just nu. Det beror sannolikt på att det främst är konservativa som drabbas av de omfattande avstängningarna.
Jag har tidigare ställt frågan (2020/21:1148) till kultur- och demokratiministern om hon avser att vidta några åtgärder, likt Storbritannien och Polen som nu inför nationella lagar mot techbolagen om de raderar lagligt innehåll, för att skydda yttrandefriheten på internet.
Kultur- och demokratiministern hänvisade till att EU-kommissionen i december 2020 presenterade ”ett paket av åtgärder som syftar till att säkerställa den inre digitala marknaden mot bakgrund av den allt starkare ställning som vissa internetplattformar har och att det i det paketet också ingår ett förslag till förordning för konkurrensdrivna och rättvisa marknader inom den digitala sektorn (DMA) som innehåller förslag på skyldigheter för stora plattformsföretag med en grindvaktsfunktion”.
Men enligt flera europeiska regeringsföreträdare och partigruppsföreträdare räcker detta alltså inte.
Kultur- och demokratiministern hänvisade också till att det direkta ansvaret för förhandlingarna på EU-nivå i huvudsak ligger på andra statsråd i regeringen.
Av denna anledning vill jag fråga statsrådet Anders Ygeman:
Kommer statsrådet att inom EU verka för strängare regleringssätt för techbolagen, i enlighet med vad flera regeringsföreträdare och partigruppsföreträdare nu framför, i syfte att säkra yttrandefriheten?