av Jimmy Ståhl (SD)
till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Svensk kollektivtrafik lider ekonomiskt som konsekvens av de restriktioner som införts på grund av coronasmittan i samhället. Kollektivtrafiken finansieras huvudsakligen genom biljettintäkter och anslag från kommuner, regioner och stat. Under större delen av 2020 har biljettintäkterna till kollektivtrafiken sjunkit avsevärt. Inte bara har åkandet minskat, utan det har även varit svårare att utföra biljettkontroller, vilket har medfört att andelen passagerare som rest utan giltig biljett har ökat.
Under hösten 2020 utbetalade regeringen 3 miljarder kronor till svensk kollektivtrafik, som kompensation för bortfallet under delar av våren och sommaren. Kompensationen motsvarade dock inte det reella bortfallet, vilket av intresseorganisationen Svensk kollektivtrafik uppskattas uppgå till runt 7,5 miljarder kronor. Exempelvis har ingen ersättning utbetalats för förlusterna under hösten 2020.
I budgeten för 2021 har regeringen utlovat 2 miljarder kronor till kollektivtrafiken, som kompensation för bortfallet av biljettintäkter under våren 2021. Svensk kollektivtrafik förväntar sig dock att det reella bortfallet under 2021 kommer att landa på ungefär samma belopp som förra året, det vill säga runt 7,5 miljarder kronor. Det ska tilläggas att regeringen aviserat att regeringens stöd reduceras till trafikbolag som minskar sin turtäthet eller service jämfört med ett normalår (2019).
Nu står Sveriges kollektivtrafikbolag, kommuner och regioner inför ett dilemma. Hur länge kan man upprätthålla sin resandeservice på oförändrad nivå med de medel som nu står till buds? Hur ska kommuner och regioner prioritera i sina budgetar, mellan hälso- och sjukvård och kollektivtrafiken?
Med anledning av ovanstående önskar jag fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth:
Hur motiverar regeringen att den inte helt och hållet kompenserar kollektivtrafiken för det ekonomiska bortfall som den minskade biljettförsäljningen till följd av restriktionerna under coronapandemin har medfört?