av Kjell-Arne Ottosson (KD)
till Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
Den 22 april i år debatterades och voterades det om näringsutskottets betänkande nummer 14 om energipolitik. Utskottet och därmed också riksdagen ställde sig bakom ett antal motioner som pekade på att arbetet med att reformera vattenlagstiftningen och vattenförvaltningen måste fortsätta och att minskat regelkrångel, respekt för äganderätten och effektiva miljöåtgärder med rimliga kostnader ska vara vägledande för detta arbetet.
Utskottet framhöll även att det är angeläget att regeringen ser till att den småskaliga vattenkraften i möjligaste mån säkras och att regelkrångel från myndigheter undanröjs. Vidare ansåg utskottet att de beslut som riksdagen tidigare har fattat om bland annat möjligheter till undantag från EU-reglerna på området nyttjas och få genomslag i praktiken. Det gäller inte minst hos berörda myndigheter såsom Havs- och vattenmyndigheten, länsstyrelserna, vattendelegationerna, Naturvårdsverket och Energimyndigheten. Slutligen pekade utskottet tydligt på att regeringen framöver ska driva sitt arbete i frågorna med den inriktningen som nämnt ovan.
Jag fick i helgen besked från några lokala dammägare hemma i Årjängs kommun att beslut tagits i mark- och miljödomstolen (M 262-18) som går stick i stäv mot riksdagens ovan nämnda beslut. Mark- och miljödomstolen har helt gått på de uppgifter som länsstyrelsen och Kammarkollegiet lagt fram, uppgifter som i sin tur kommer från den jurist på Kammarkollegiet som efter påfunnen jävsrelation med föreningen Älvräddarna avskildes från sin tjänst. Dessutom påtalas flera brister i hanteringen av ärendet, vilket gör det hela än mer skrämmande. Domslut av det här slaget med dess konsekvenser påverkar inte bara den lokala miljön utan även elproduktion och den enskildes ekonomi och psykiska hälsa.
Av flera skäl är det oerhört viktigt att värna den småskaliga vattenkraften och att säkerställa goda villkor för den fortsatta driften. Med tanke på den omställning vi är mitt uppe i krävs all el vi kan få. Dessutom kommer den fortsatta häxjakten på den småskaliga vattenkraften att rasera gamla miljöer och habitat som byggts upp under många hundra år. Raserandet av gamla vattenkraftverk tvingar fram helt ny vattenföring, och därmed riskerar man en ekologiskt motsatt verkan mot vad som eftersträvas av de som vill riva dammarna.
Med anledning av detta vill jag fråga miljö- och klimatminister Isabella Lövin:
Avser ministern eller regeringen att snarast ta några initiativ för den småskaliga vattenkraften i linje med utskottets tillkännagivande?