av Emma Hult (MP)
till Statsrådet Mikael Damberg (S)
År 2016 anordnade civilutskottet en offentlig utfrågning om marknadsföring i sociala medier (2016/17:RFR9). Utfrågningen kom att handla om dold reklam och vilseledande marknadsföring, om dagens regler är tillräckligt anpassade för nya medier samt vilket ansvar marknadens olika aktörer har.
Det konstaterades att det finns regler för såväl marknadsföring som skatt, även om viss vägledning behövde utformas för vad som gäller på sociala medier. De vägledningarna finns i dag tillgängliga på Skatteverkets respektive Konsumentverkets hemsidor. De tar upp hur influencers och bloggare ska reklammärka inlägg samt redovisa och betala skatt för sina inkomster från internet och sociala medier.
Det är mycket vanligt att företag betalar influencers med produkter, under förutsättningen att influencern marknadsför produkterna eller företaget i sina kanaler. Det är ett sätt för företag att få ”gratis” marknadsföring, vilket den som marknadsför produkten behöver skatta för.
Som vi vet är ingenting gratis, inte den produkt som ska marknadsföras och inte heller marknadsföringen. Om betalningen sker med en produkt, och inte med lön i form av pengar, räknas personen ändå som anställd, och företaget ska därmed betala såväl arbetsgivaravgifter som sociala avgifter. Undantaget är om det skrivs ett konsultavtal med influencers som har eget företag och F-skatt.
Jag ser stora risker för ekonomisk brottslighet och har tittat närmare på ett av de stora bolag som har satt i system att använda produkter som betalning, vilka influencern ska marknadsföra i sina sociala medier. Bolaget har i förhållande till hur många influencers de säger sig samarbeta med anmärkningsvärt låga personalkostnader.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga statsrådet Mikael Damberg:
Hur jobbar Ekobrottsmyndigheten och andra relevanta myndigheter för att dessa företag ska betala arbetsgivaravgifter och sociala avgifter på rätt sätt, så att ekonomisk brottslighet inte uppstår?