av Mikael Damsgaard (M)
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Det finns kriminella individer och organiserade ligor som särskilt riktar in sig på att begå brott mot äldre människor. Exempel på sådan brottslighet är gärningsmän som utgett sig för att vara från hemtjänsten i syfte att råna äldre i deras hem, falska läkare som lurat äldre med erbjudande om nya mediciner och gärningsmän utklädda till hantverkare som stulit från ensamma äldre kvinnor. Därtill påpekar Brottsförebyggande rådet i en rapport att äldre personer är en särskilt sårbar grupp för vissa typer av bedrägerier. Det gäller i första hand vissa faktura- och kortbedrägerier.
Gemensamt för alla brott som begås mot äldre är att kriminella individer utnyttjar människor som typiskt sett har svårare att värja sig. Denna typ av brott riskerar att sprida otrygghet och rädsla och medföra att många äldre drar sig för att till exempel gå utanför hemmet. Mer behöver göras för att öka tryggheten hos äldre och motverka denna typ av brottslighet.
Riksdagen riktade i april 2020 ett tillkännagivande till regeringen om att rättsväsendet ska se särskilt allvarligt på brott mot äldre och andra särskilt utsatta personer och att Åklagarmyndigheten därför bör ges i uppdrag att följa upp den straffskärpningsreform som genomfördes 2010, som bland annat syftade till att straffskärpningsgrunderna i brottsbalken skulle få större genomslag.
Med anledning av det vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Vilka åtgärder har ministern vidtagit för att följa upp genomslaget av straffskärpningsreformen från 2010?