av Patrick Reslow (SD)
till Statsrådet Matilda Ernkrans (S)
Regeringen meddelade den 11 december att Mälardalens högskola ska bli ett universitet den 1 januari 2022. Vid en presskonferens samma dag motiverade statsminister Stefan Löfven beslutet med att det var ett vallöfte från Socialdemokraterna som nu infriades. Trots detta besked ska nu högskolan enligt dess rektor inom ett år visa att den ”har det som krävs för att bli universitet till 2022”.
Fram till 2009 fanns tydliga kriterier som en högskola skulle uppfylla för att kunna ansöka om universitetsstatus. Sedan dessa togs bort är det regeringen som avgör om en högskola ska få universitetsstatus. Risken är således uppenbar att beslut om att låta högskolor bli universitet fattas på andra grunder än rent akademiska. Så kan det till exempel vara om det finns starka drivkrafter för att ha ett universitet i en viss region. Dessutom verkar det som om regeringen först fattar beslut och det därefter görs någon form av bedömning, trots att det borde vara tvärtom.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Matilda Ernkrans:
Finns det några specifika och formella krav samt överväganden som ligger till grund för de beslut som regeringen och statsrådet fattar när högskolor beviljas universitetsstatus för att säkerställa att akademiska krav inte får ge vika för påtryckningar av det omgivande samhället och därmed riskera att urholka universitetsbegreppet och om så inte är fallet, har statsrådet för avsikt att införa sådana krav?