av Adam Marttinen (SD)
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
För cirka tio år sedan ökade antalet EU-medborgare som samlade in pengar genom tiggeri i Sverige. Det har funnits stadigvarande uppgifter om att det rör sig om cirka 4 000–5 000 individer. Uppgifter om att tiggeriet organiseras på ett sätt där människor utnyttjats har framkommit av journalistisk granskning och via uppgifter från våra myndigheter. Den fria rörligheten utnyttjas genom denna form av tiggeri på ett sätt som inte är avsedd eller av flera skäl önskvärd.
Regeringens ambition har varit att tiggeriet ska minska och på sikt upphöra, att utsatta EU-medborgare måste integreras i sina egna hemländer och att åtgärder som underlättar möjligheten att uppehålla sig vårt land i strid med den fria rörligheten inte är önskvärda. Exempelvis uppmanade regeringen att inte skänka pengar till tiggare därför att det ansågs som en missriktad hjälp där målet om en integrering i hemlandet försvårades. Det har nu gått fyra år sedan regeringen presenterade en utredning om utsatta EU-medborgare där dessa ståndpunkter fastslogs.
I dag kan vi konstatera att utsatta EU-medborgare fortsätter att tigga på våra gator trots regeringens aviserade ambition.
Viseringskrav mot länder vars medborgare i större utsträckning tigger i vårt land eller ett nationellt tiggeriförbud har varit förslag från SD som hittills avvisats av regeringen.
Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Avser ministern och regeringen att vidta några nya åtgärder så att ambitionen att tiggeriet ska upphöra börjar ge resultat i närtid?