Interpellation 2020/21:96 Tillgången till skyddsutrustning

av Ann-Christine From Utterstedt (SD)

till Socialminister Lena Hallengren (S)

 

Enligt Socialstyrelsen hade Sverige en god krisberedskap under pandemins initiala utbredning i landet. Detta trots att stora delar av våra beredskapslager av bland annat skyddsmasker eldades upp, och stora mängder skyddsmateriel kasserades utan att ersättas. Från att vara ett land förberett för kris blev vårt land oerhört sårbart utan möjlighet att skydda medborgarna.

Under pandemins fortsatta spridning fick vår regering förlita sig till att köpa in adekvat skyddsutrustning från andra länder, vilket blev problematiskt då stora delar av världen var i samma behov och flera länder stängde sin export. Bristen på skyddsutrustning gjorde att äldreomsorgen i flera veckor stod utan möjlighet att skydda vare sig personal eller våra äldre. Den materiel som fanns att tillgå koncentrerades på att fördelas inom sjukhusvården. Regeringen försvarade de tomma beredskapslagren med att ansvaret för detta ligger på regioner och kommuner.

Socialminister Lena Hallengren är den högsta politiska ansvariga för Socialstyrelsens beredskapslager. I en radiointervju säger Hallengren att hon inte hade någon sammanfattning av vad som fanns i lagren.

Jag vill därför fråga socialminister Lena Hallengren:

 

  1. Stämmer det som ministern uttryckt i medier om att hon saknade en helhetsbild och en sammanfattning av Sveriges bristfälliga beredskapslager?
  2. Vilket ansvar anser ministern att regeringen har för att tillse medborgarnas behov av skyddsmateriel i en samhällskris?
  3. Har ministern för avsikt att snarast återuppbygga Sveriges beredskapslager till en nivå som är tillräcklig för att kunna skydda vår befolkning?