Interpellation 2020/21:898 Utrikes födda kvinnors inträde på arbetsmarknaden

av Roger Haddad (L)

till Statsrådet Märta Stenevi (MP)

Regeringen meddelade den 2 september 2021 att Jämställdhetsmyndigheten ges i uppdrag att ta fram insatser för att stärka utrikes födda kvinnors inträde på arbetsmarknaden. Det är ett välkommet besked. Samtidigt kan den som har följt svensk jämställdhets- och integrationsdebatt de senaste åren inte undgå att notera att initiativet kommer minst sagt i grevens tid.

År 2016 kunde det konstateras att 27 procent av de utrikes födda kvinnorna i åldrarna 16–64 år stod utanför arbetskraften, att jämföra med 16 procent av de inrikes födda kvinnorna och 17 procent av de utrikes födda männen. De faktorer som påverkar utrikes födda kvinnors etablering på arbetsmarknaden har också länge varit kända; det handlar bland annat om brister i utbildningsnivå och arbetslivserfarenhet, svårigheter att validera tidigare utbildning och arbetslivserfarenhet samt svaga sociala nätverk. Forskning visar också att utformningen av skatte- och bidragssystemet har en stark inverkan på kvinnors arbetsutbud.

Trots att kunskapen har funnits länge har regeringen alltså väntat fram till nu med att ge Jämställdhetsmyndigheten i uppdrag att ta fram insatser för att stärka utrikes födda kvinnors inträde på arbetsmarknaden. Det väcker frågor. Att uppdraget dessutom ska återrapporteras i mars 2022, då regeringens möjligheter att vidta långsiktiga åtgärder är begränsade med tanke på den korta tiden innan valet, väcker än fler frågor.

Statistik från SCB visar att arbetslösheten bland utrikes födda kvinnor uppgick till 22,8 procent första kvartalet i år. Motsvarande siffra för utrikes födda män var 19,9 procent, och för inrikes födda kvinnor 4,6 procent.

Vi befinner oss i ett allvarligt läge. Hög arbetslöshet bland utrikes födda i kombination med en långtidsarbetslöshet som riskerar att bita sig fast i spåren av coronapandemin skapar en grogrund för utanförskap. Inte minst riskerar detta att drabba utrikes födda kvinnor. Politiken måste kraftsamla för att förhindra att en ny grupp av extra utsatta utrikes födda växer fram.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Märta Stenevi:

1. Vilka konkreta åtgärder avser regeringen lägga fram under hösten för att vända det faktum att arbetslösheten bland utrikes födda kvinnor i dag är markant högre än motsvarande siffra för inrikes födda kvinnor?
2. Vad avser statsrådet att göra konkret för att snabba på etableringen på arbetsmarknaden för de kvinnor som särskilt drabbas av det utanförskap som beror på att arbetslösheten är särskilt allvarlig och hög i vissa områden i Sverige?