av Alexandra Anstrell (M)
till Socialminister Lena Hallengren (S)
Antalet barn med fetma har ökat kraftigt under de senaste årtiondena. Statistiken är osäker, men man räknar med att mellan 5 och 10 procent av alla barn i Sverige i dag lider av sjuklig fetma.
Stopp-studien visar att i Stockholms län har övervikt och fetma bland sjuåringar ökat från 8 till 20 procent sedan 1989. 70–80 procent behåller sin övervikt.
Fetma påverkar hälsa och livskvalitet negativt. Barn med fetma drabbas bland annat av högt blodtryck och förstadier till typ 2-diabetes, men också av psykisk ohälsa. Prognosen är dålig för barn med övervikt: Cirka 80 procent av de barn som i sex till sjuårsåldern är överviktiga är fortfarande överviktiga i de sena tonåren. Man har i USA beräknat att vid ett BMI på 45 vid 20 års ålder minskar livslängden med 13 år för män och med 8 år för kvinnor. För att bromsa utvecklingen av övervikt och fetma krävs ett långsiktigt förebyggande arbete på lokal, regional och nationell nivå. Trots att fetma medför flera svåra konsekvenser så finns enligt Sveriges Radio inga riktlinjer för hur barn med fetma ska tas om hand inom sjukvården.
Med anledning av detta vill jag fråga socialminister Lena Hallengren: