av Tony Haddou (V)
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
För snart tre år sedan skärptes folkbokföringslagen i syfte att komma åt bidragsfusk och organiserad brottslighet. Det blev då straffbart att folkbokföra sig på fel adress. Ända upp till två års fängelse kan brottet ge. Syftet med lagändringen angavs vara att man ville komma åt organiserad brottslighet, handeln med svartkontrakt och bidragsfusk.
När lagskärpningen genomfördes försäkrade regeringen via statsrådet Morgan Johansson att personer som saknar uppsåt inte skulle åtalas. I en intervju i Sveriges Radio sa han ”när det gäller ringa fall, där det inte finns syfte att utnyttja systemet till exempel, kommer man inte att åtala.”
Så blev inte fallet. I våras presenterade tidningen Hem & Hyra en granskning av 123 åtal som väckts sedan lagändringen trädde i kraft. I motsats till vad Morgan Johansson sa är det främst personer vars syfte inte varit att utnyttja systemet som har åtalats och dömts. Granskningen visar helt enkelt att lagen saknar träffsäkerhet och slår snett. Hittills är det framför allt personer utan ett eget hem som dragits inför rätta, inte yrkeskriminella eller välfärdsfuskare.
Resultatet är upprörande då det visade sig att ytterst få kriminella åtalats, men däremot många personer utan uppsåt. I över 50 av de 123 fallen handlar det om människor som är hemlösa. Endast 11 av åtalen är relaterade till bidragsfusk. Resterande fall var antingen kopplat till hotbild mot personen i fråga, separation/skilsmässa samt några få fall knutet till andra typer av brottslighet. Men ytterst få av dem som hittills fällts för folkbokföringsbrott kan knytas till organiserad brottslighet, den typen av brottlighet som regeringen sa att man ville komma åt.
Med anledning av resultaten lade Vänsterpartiet i våras ett utskottsinitiativ i riksdagens skatteutskott med krav om att regeringen skyndsamt skulle återkomma till riksdagen med förslag så att hemlösa och personer som inte ägnar sig åt bidragsbrott inte ska omfattas av lagstiftningen. Initiativet föll dessvärre då en majoritet inte stod bakom förslaget. Sedan dess har problemen med den nya lagstiftningen fortsatt.
Mot bakgrund av vad som anförts ovan vill jag ställa följande fråga till finansminister Magdalena Andersson:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att inte fler ska drabbas av den skärpta folkbokföringslagen som enligt uppgift slår mot helt andra individer än vad som från början var tänkt?