av Alexandra Anstrell (M)
till Statsrådet Mikael Damberg (S)
Dagens eldrivna hybridbilar använder vanligtvis litiumjonbatterier som kraftkälla. Litiumjonbatterier och vanliga blybatterier har olika egenskaper vad gäller spänning, konstruktion och volym, vilket medför andra typer av brand-, explosions- och elchocksrisker.
För närvarande pågår ett antal forskningsprojekt runt om i världen kring elbilsbatterier och hanteringen av eventuella bränder i dessa. I väntan på att elbilarna har blivit helt utvecklade bör man vara vaksam och vidta säkerhetsåtgärder som minimerar riskerna.
Tidigare i år kraschade en Tesla Model S mot ett träd norr om Houston och fattade eld. Två män dog beklagligen. Räddningstjänsten fick använda runt 120 kubikmeter vatten för att släcka branden, som pågick i flera timmar eftersom batteriet återantände. Vattenåtgången vid en brand i en bensindriven bil är betydligt mycket mindre. 120 kubikmeter vatten spolat över ett batteri som på en Tesla kan bestå av 7 000 batterier i batteripaketet kan orsaka mängder av förorenat vatten ned i marken.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har uppmärksammat riskerna med bränder i el- och hybridfordon och de svårigheter med till exempel giftig rök som räddningstjänsterna har vid räddningsinsatser. MSB följer utvecklingen för att kunna hålla vägledning och sammanställning uppdaterade.
Vad händer om en elbil börjar brinna på en linfärja mitt ute på vattnet och passagerare drabbas av den giftiga röken? Alla bränder är farliga men i vissa utrymmen kan de vara extremt svåra att släcka, till exempel på ett fartyg eller inne i ett stort parkeringshus. Blandningen av elbilar och gasbilar i samma utrymme kan vara förödande.
När en elbil har brunnit kan den självantända igen inom en ganska lång tid efteråt. Därför bör en elbil som brunnit stå långt ifrån brandfarligt material under väldigt lång tid.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Mikael Damberg: