Interpellation 2020/21:796 Universitets- och högskolerådets validering av utländska gymnasiebetyg

av Markus Wiechel (SD)

till Statsrådet Matilda Ernkrans (S)

Universitets- och högskolerådet (UHR) är det organ som bestämmer hur utländska betyg ska jämföras med svenska betyg. UHR meddelar därmed föreskrifter om meritvärdering av betyg vilket innefattar att bestämma hur betyg från utländsk utbildning ska värderas i förhållande till betyg från gymnasieskolan i Sverige.

Ändrade föreskrifter har nu gjort att förändringen av omräkningstabellerna drabbar en lång rad elever vars föräldrar har valt att bosätta sig utomlands. Deras förutsättningar att få en efterlängtad utbildning i Sverige påverkas således negativt enbart till följd av de livsval som deras föräldrar har gjort.

Den nya bedömningen grundar sig inte på kunskap eller prestation som visat sig i gymnasieundervisningen. Den grundar sig helt och hållet på att högsta betyg från studenter i länder som USA överskrider den svenska andelen med högsta betyg. Utlandssvenska elever missgynnas därmed för att en större andel av dessa är högpresterande.

Som exempel på det absurda förhållningssättet har organisationen Svenskar i världen berättat om en student som efter hårt slit gick ut amerikanska high school (motsvarande svenskt gymnasium) med högsta möjliga betyg. Med den nya omräkningstabellen sänktes hennes betyg ändå från maxpoängen 20,00 till 19,00 (om man inkluderar meritpoängen blir det en sänkning från 22,5 till 21,5).

Undertecknad lyfte denna problematik med statsrådet i en skriftlig fråga. Något svar på frågan som ställdes kom aldrig, men i statsrådets återkoppling kan vi läsa följande: ”Utgångspunkten är att sökande med utländska betyg så långt som möjligt ska jämställas med sökande med betyg från den svenska gymnasieskolan.” Vidare menar statsrådet: ”Det är viktigt att sökande med svenska och utländska betyg kan konkurrera på likvärdiga villkor.” Mot bakgrund av att vi vet hur det ser ut i dag vet vi att så inte är fallet.

Statsrådet Matilda Ernkrans önskas därför svara på följande frågor:

1. Är det rimligt att svenska elever som studerar i ett annat skolsystem ska straffas för att det skolsystemet lyckas bättre än det svenska med att få elever att prestera maximalt?
2. Hur kan statsrådet förklara nuvarande beräkningsmodell om avsikten är att betyg så långt som möjligt ska jämställas med sökande med betyg från den svenska gymnasieskolan och att elever oavsett i vilket land de studerat ska konkurrera på likvärdiga villkor?
3. Vad mer menar statsrådet att en elev som studerat utomlands med maxbetyg ska göra för att få samma chans som en elev som gått i en svensk gymnasieskola att komma in på de mest attraktiva utbildningarna vid Sveriges främsta universitet?
4. Kan vi förvänta oss att statsrådet vidtar åtgärder för att ändra nuvarande beräkningsmodell?