av Kjell-Arne Ottosson (KD)
till Statsrådet Jennie Nilsson (S)
Torsdagen den 6 maj beslutade regeringen om de nya jakttider som ska gälla från den 1 juli 2021. Dock dröjde det till natten till lördagen innan beslutet publicerades i Svensk författningssamling och jakttiderna därmed blev kända. Det finns anledning att beklaga den korta framförhållningen inför det nya jaktåret, då tiderna börjar gälla. Men det som riktigt föranlett reaktioner är hur beslutet innebär att jakten på ripa i praktiken omöjliggörs till följd av det förkortade jaktintervallet under vintern.
Här har regeringen gått emot Naturvårdsverkets yttrande. I Norrbotten och Västerbotten kortas jakttiden med en hel månad ovanför lappmarksgränsen, och i Jämtland och Dalarna med en halv månad. Jakten på ripa förbjuds från det att både temperatur, väder och ljusförhållanden blir gynnsamma nog för jakten. Dessutom förbjuds ripjakten helt i tre län.
Enligt Naturvårdsverket finns inga biologiska skäl för att förkorta jakttiden. Denna uppfattning bygger på ledande och samlad forskning.
Med anledning av detta ställde jag en skriftlig fråga (2020/21:2808) till landsbygdsminister Jennie Nilsson med följande lydelse:
”Då skälen som ligger bakom detta beslut inte har presenterats vill jag här fråga statsrådet Jennie Nilsson: På vilken grund och med vilket faktaunderlag har beslutet att korta vinterjakten på ripa fattats?”
Svaret som kom innehöll ytterst lite av de konkreta skäl jag efterfrågade. Jag ställde därför samma fråga under frågestunden i kammaren den 20 maj. Vid det tillfället svarade statsrådet att det varit en avvägning mellan ripornas biologiska förutsättningar och olika intressegruppers önskemål. Det finns anledning att fråga sig på vilka intressegruppers krav landsbygdsministern gjort sitt ställningstagande.
Som jag skriver ovan är den samlade forskningen entydig: Det finns inga biologiska skäl för att förkorta ripjakten så som regeringen gjort i och med sitt beslut.
Mina frågor till statsrådet Jennie Nilsson lyder: