av Ida Gabrielsson (V)
till Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
Den ekonomiska standarden är betydligt lägre för människor med sjuk- och aktivitetsersättning än för befolkningen i stort. Många människor tvingas ut i fattigdom och har svårt att klara sin ekonomi. Ett vanligt förekommande mått på ekonomisk utsatthet är låg ekonomisk standard – en inkomstnivå understigande 60 procent av medianinkomsten i samhället. Omkring 130 000 av de personer som har sjuk- och aktivitetsersättning beräknas ha en så låg ekonomisk standard att de anses vara ekonomiskt utsatta.
Genom proposition 2018/19:134 Förbättrat grundskydd för pensionärer höjdes bostadskostnadstaket i bostadstillägget för pensionärer från dagens 5 600 kronor per månad till 7 000 kronor per månad för den som är ogift, och till 3 500 kronor per månad för den som är gift.
Personer med sjuk- och aktivitetsersättning har också rätt till bostadstillägg. När bostadskostnadstaket i bostadstillägget för pensionärer höjdes utan några justeringar inom sjuk- och aktivitetsersättningen fick de som lever på sjuk- och aktivitetsersättning jämförelsevis sämre möjligheter att efterfråga bostäder med god standard och tillgänglighet. Vänsterpartiet menar att det är en olycklig utveckling och att bostadstillägget i sjuk- och aktivitetsersättningen bör justeras i enlighet med förändringarna i bostadstillägget för ålderspensionärer.
Vi ser nu också hur flera kommuner runt om i landet höjer hyrorna för bostäder för personer med funktionsnedsättning, som ofta har sjuk- eller aktivitetsersättning. Samtidigt driver regeringen på för att införa marknadshyror, vilket kommer att leda till ännu högre hyror och ännu sämre förutsättningar för de berörda grupperna att efterfråga rimliga bostäder.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Ardalan Shekarabi:
Avser statsrådet att ta initiativ för att höja bostadstillägget i sjuk- och aktivitetsersättningen till samma nivå som gäller för ålderspensionärer?