av Magdalena Schröder (M)
till Statsrådet Per Olsson Fridh (MP)
Garantier är en innovativ och viktig del av svenskt bistånd. På Sidas hemsida går det att läsa att garantier är ett instrument som liknar en försäkring och som innebär att Sida delar risk med en investerare eller en bank för att på så sätt mobilisera kapital till exempelvis infrastrukturprojekt eller småföretagare som annars inte hade fått lån eller investering. Genom garantierna kan varje krona som investeras mångdubblas, och enligt Sida mobiliserar 1 betald biståndskrona i subventioner 70 kronor i externt kapital. Garantierna fungerar därför som en viktig hävstång för kapitalflöden till utvecklingsprojekt.
Riksrevisionen har nyligen granskat Sidas arbete med garantier och konstaterat att det finns en del utmaningar i användandet av instrumentet. Bland annat uppges följande: ”Medarbetare på Sida upplever också att deras arbete framför allt värderas utifrån genererade utbetalningar snarare än från mobiliserat kapital genom garantier.” Vidare uppger flera medarbetare på Sida följande: ”Att ställa ut garantier genererar dock inga, eller relativt små, utbetalningar av bistånd. Detta skapar en spänning mellan att nå utbetalningsmål och mobilisera kapital via garantier.” Enkelt sammanfattat beskrivs det som en utmaning att garantiinstrumentet är kostnadseffektivt.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Per Olsson Fridh:
Vilka åtgärder kommer statsrådet att vidta med anledning av att garantiinstrumentets kostnadseffektivitet ses som en utmaning på Sida?