av Magnus Oscarsson (KD)
till Statsrådet Jennie Nilsson (S)
Antalet gråsälar i Östersjön beräknas i dag uppgå till 50 000–67 000 individer. Till det kan läggas en estimerad population om 20 000 vikaresälar. Båda arterna är klassade som livskraftiga i Artdatabanken och växer enligt Naturvårdsverket med 8 procent om året. Erfarna jägare rapporterar om hur sälpopulationer på grund av sin snabba tillväxt nu hotas av överpopulation. Många sälar påträffas avmagrade i ett tillstånd av svält.
Enligt en studie från Danmarks Tekniske Universitet (2019) på gråsäl i västra Östersjön fann man att individerna där åt drygt 1 300 kilo torsk varje år, samt 130 kilo plattfisk. Gråsäl äter en bredare meny beroende på tillgång men föredrar torsk. En gråsäls årliga potentiella ”torskkvot” i Östersjön kan uppgå till 52 000 ton. I östra Östersjön råder under 2021 förbud mot yrkesfiske efter torsk. I västra Östersjön råder fiskestopp gentemot lekande torsk. När det senast fanns en torskfiskekvot i Östersjön 2019 uppgick den till 7 000 ton.
Enligt Havs- och Vattenmyndigheten (HaV) är de skador som gråsälen orsakar fisket betydande. I ett yttrande till Naturvårdsverket uppger HaV ”att skador orsakade av säl i princip förekommer utefter hela Sveriges kuststräcka och att skadorna är omfattande. Inte minst det kustnära yrkes- och husbehovsfisket med passiva redskap anges vara hårt drabbat av sälskador”. En uppgift kring de ekonomiska skadorna som fastställdes 2014 uppgick till 33,3 miljoner kronor, och enligt HaV finns inget som talar för att skadorna minskat sen dess och att stora mörkertal föreligger.
Jakt på säl tillåts i dag utifrån EU-direktiv och Helcoms rekommendation om sälar. Enligt gällande nationell lagstiftning är jakt på gråsäl tillåten i form av skyddsjakt och licensjakt. Naturvårdsverket är beslutande myndighet efter hörande av Havs- och vattenmyndigheten. Licensjakten på gråsäl pågår från den 20 april till den 31 december under 2021. Totalt får 2 000 gråsälar fällas i en gemensam kvot för de län där licensjakten får bedrivas. Den 5 maj 2021 var 126 sälar fällda. Säljakten under 2020 misslyckades att nå sin kvot då endast 1 023 av 2 000 sälar sköts.
Erfarna jägare rapporterar om hur sälpopulationer på grund av sin snabba tillväxt nu hotas av överpopulation. Många sälar påträffas avmagrade i ett tillstånd av svält. I en skriftlig fråga 2020/21:816 av Elin Lundgren (S) uppmärksammades den svältsituation som flera jägare vittnar om på Hälsingekusten. Statsrådet hänvisade till Havs- och Vattenmyndighetens okulära besiktning i samband med pälsbytet under maj och juni. Koncentrationen av sälar i denna del har emellertid uppmärksammats under en längre tid vilket väcker frågor om inte sälförvaltningen regionalt måste få en ny inriktning där jaktens villkor kan utökas.
Jakten på säl kräver en bra båt och stora kunskaper som jägare men också beredvillighet till tät dialog med myndigheter kring rapportering, tillstånd och dialog. De skarpa avgränsningarna av jakten gentemot Natura 2000-områden och övriga skyddade områden gör också att sälstammarna får hög koncentration i dessa områden, med överpopulation och svält som följd. Möjligheterna till jakt i skyddade områden som inte är nationalparker kan beviljas om det kan ske utan hinder av de regler som gäller i berörda områden.
Ett problem är också förbudet mot handel med sälprodukter. Traditionellt har späcket efter att ha kokats till sälolja utgjort basen för den målarfärg som i skärgårdsmiljö använts till att måla hus. Säloljan uppges också kunna användas som hälsovårdsprodukt för att lindra ledsmärtor och som kosttillskott (omega-3). Skinnet kan bearbetas med applicering för kläder, väskor, möbler och konst. Köttet uppges med hänsyn till det maximala intaget av organiska föroreningar och tungmetaller kunna konsumeras 500 gram i veckan av. Förbudet mot handel med sälprodukter upprättades 2010 av Europakommissionen men har sedan dess fått undantag för inuiter på Grönland. Kanada och Norge har gemensamt överklagat förbudet till WTO utifrån den diskriminerande effekt som undantaget på Grönland medförde. I de processer som följde uppges nordiska röster ha anfört möjligheten till undantag för att förebygga överpopulation. Överklagandet föll emellertid utifrån vad som motiverades med “allmän moral”. Handeln med sälprodukter utifrån licensjakt på överpopulationer ansågs inte kunna särskiljas i förbudet.
Utifrån den snabba tillväxten av våra sälstammar och svårigheterna med licensjakten finns anledning att resa ett antal frågor.
Jag vill därför fråga statsrådet Jennie Nilsson: