av Lars Beckman (M)
till Statsrådet Märta Stenevi (MP)
Lagen om bostadsanpassningsbidrag syftar till att ”ge personer med funktionsnedsättning möjlighet till ett självständigt liv i eget boende”. Lagen ändrades i vissa delar 2018, och det fanns farhågor innan lagen klubbades att det skulle uppstå problem. Bidraget riktar sig till de svagaste i samhället. Det är personer med sjukdomsproblematik eller funktionsnedsättning och äldre som med anpassningsbehov får möjlighet till kvarboende i det egna hemmet. Medelåldern för en person som får bostadsanpassning är 74 år.
En rapport baserad på Boverkets statistik visar att bostadsanpassningen dramatiskt minskat sedan den nya lagstiftningen infördes 2018. Bidragen har minskat med närmare en fjärdedel, och enskilda kommuner uppvisar nedgångar på upp till 90 procent utan godtagbara förklaringar.
Boverket har ansvaret som tillsynsmyndighet för lagen om bostadsanpassningsbidrag. De har därmed också ett stort ansvar såväl aktivt som passivt för den nedgång vi nu ser. Myndighetens egen rapportering saknar helt analys och förslag för återupprättande av ett praktiserande som överensstämmer med det ursprungliga syftet. Det saknas konsekvensanalyser för såväl enskild individs vardag som den samhällsekonomiska effekten, med bland annat ökande hemtjänsttimmar och tryck på alternativa boendeformer.
Boverket har agerat aktivt för avlägsnande av ”rullstolsgarage” som bostadsanpassning i ett utlåtande till Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) trots praxis i närmare 25 år. De gör det i strid med lagstiftningen, som tydligt pekar på ett kommunalt ansvar för förvaring. Regionen genom Hjälpmedelscentralen ställer ett absolut krav på förvaring för utlämnande av elrullstol. Som en direkt konsekvens diskrimineras bland andra boende i flerfamiljshus, där avsaknad av förvaringsmöjlighet ger effekten av att de stängs ute från ett aktivt deltagande i samhället.
Samma individer drabbas också extra hårt av nuvarande ifrågasättande av byte av badkar mot dusch. Anpassningen nekas trots att den tydligt exemplifieras och har stöd i lagstiftningen. Enligt praxis sedan 30 år har badkar ersatts av funktionsanpassad duschkabin när behov uppstått. Nu nekas sökande utifrån hävdande av eftersatt underhåll, vilket stöds av Boverkets nya tolkning. Boverket hävdar att vid ersättning av badkar har en ändring i fastigheten inträtt, varför nuvarande bygglagstiftnings krav blir gällande. Därmed krävs ett nytt tätskikt, och badrummet måste med andra ord ”renoveras för att kunna anpassas”. En fullkomligt orimlig situation som drabbar de svagaste i samhället, och extra hårt dem som bor i flerfamiljshus och saknar möjlighet att påverka badrummets status och skick.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Märta Stenevi:
1. Avser statsrådet att ge Boverket i uppdrag att utreda varför bostadsanpassningsbidragen rasar och de konsekvenser det medför?
2. Vad anser statsrådet om att Boverket som expertmyndighet agerar så att lagens omfattning minskar och därmed även agerar i strid med grundläggande syfte och avsikt, och vad avser statsrådet att vidta för åtgärder med anledning av det?
3. Avser statsrådet att verka för ett förtydligande och tilläggsdirektiv till Boverket så att enskilda åter får tillgång till elrullstol och möjlighet till funktionsanpassade badrum?