Interpellation 2020/21:700 Regeringens ekonomiska politik

av Dennis Dioukarev (SD)

till Finansminister Magdalena Andersson (S)

 

Den rödgröna regeringen har under nuvarande och föregående mandatperiod infört en mängd nya skatter och höjt befintliga – elektronikskatt, plastpåseskatt och skatt på avfallsförbränning för att nämna några exempel. Därutöver har man en planerad skatt på kläder och skor. För att sätta skattehöjningarna i en kontext bör det nämnas att Sverige i en internationell jämförelse har en mycket hög marginalskatt – skatt på inkomstökning – och världens fjärde högsta skattetryck totalt, det vill säga kvoten mellan skatteintäkter och bnp. Men trots det har Socialdemokraterna, och finansministern, den senaste tiden uttryckt en politisk ambition om en ökad socialism i den ekonomiska politiken, bland annat genom höjda kapitalskatter och införande av en fastighetsskatt.

Det är naturligtvis en politisk bedömningsfråga vad man anser vara ett rimligt skattetryck, men frågan som infinner sig är icke desto mindre varför det finns en diskrepans mellan vad regeringen tar ut i skatt och vad de svenska skattebetalarna får tillbaka. Den svenska välfärden har den höga beskattningen till trots stora hål i form av ett underfinansierat rättsväsen, långa sjukvårdsköer och en pandemi som blottlagt bristerna inom äldreomsorgen.

Mot denna bakgrund vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:

 

  1. Finns det några utgiftsminskningar som regeringen är beredd att genomföra för att prioritera medel till välfärdens kärnverksamhet?
  2. Finns det någon skatt som regeringen inte är beredd att höja?