av Angelika Bengtsson (SD)
till Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)
Pandemilagen anses av regeringen ge möjlighet till ett mer träffsäkert regelverk. Samtidigt ser vi stora skillnader i verksamheters möjligheter att på ett smittsäkert sätt ta emot besökare. I handeln, butiker och besöksmål kan stora folkmassor samlas på begränsat avstånd, medan flertalet kultur- och idrottsinstitutioner samt kyrkor, med stora ytor och förmåga att ta emot människor, fortfarande lever med begränsningen om åtta personer.
Frustrationen över rådande regelverk är stor, och många runt om i landet frågar sig varför träffsäkerhet och likvärdighet inte förbättras.
Den 10 april hade allsvenskan äntligen premiär. Till mångas besvikelse spelades matcherna med restriktionerna om åtta personer i publiken. För att exemplifiera hur fel pandemilagen slår mot idrotten kan vi se hur Hammarby IF gjorde när de mötte Mjällby AIF. I publiken hade åtta biljetter lottats ut bland årskortsmedlemmarna. Några meter därifrån, i samma arena, satt 150 personer i restaurangavdelningen och tittade på samma match. Hammarby IF var inte ensamma; de klubbar som har restaurangavdelning på sin arena hade den öppen.
Argumentationen från regeringens och Folkhälsomyndighetens sida till varför restriktionerna om publikantalet står fast är att undvikandet av smittspridning inte kan garanteras/säkras när man tar sig till och från arenan. Det ter sig ologiskt när 150 personer tar sig in i ena ändan av arenan och åtta i den andra. De har alla tagit sig till arenan. Idrotten har sedan restriktionerna infördes arbetat fram potentiella möjligheter till ett smittsäkert öppnande. Idrotten är experter på att hålla säkra event; inte minst har de stor erfarenhet från derbymatcher där det är av stor vikt att hålla isär grupperingar från varandra.
Med tanke på att rådande pandemilag blir ologisk i idrottens värld vill jag ställa följande frågor till kultur- och demokratiminister Amanda Lind:
1. Frustationen inom idrottsvärlden växer sig allt starkare. Förstår ministern att nuvarande restriktioner är ologiska, som i ovanstående exempel?
2. Diskuterar ministern med Folkhälsomyndigheten om ett återuppöppnande för publik inom idrotten den här sommaren?
3. Är ministern beredd att göra skillnader i restriktionerna mellan arenor som är utomhus respektive inomhus?