av Joar Forssell (L)
till Statsrådet Anders Ygeman (S)
Den 19 mars överlämnade Frankrikes president Emmanuel Macron tillsammans med stats- och regeringscheferna för ytterligare sex av EU:s medlemsstater ett brev till EU-kommissionen. I brevet uppmanas kommissionen att säkerställa att EU:s klimatpolitik drar nytta av all den teknik som kan bidra i klimatarbetet och att kommissionen bemödar sig om ett teknikneutralt tillvägagångssätt i alla EU-regelverk.
I brevet framhålls särskilt kommissionens sätt att hantera EU:s enskilt största elenergislag, kärnkraften, som står för 40 procent av den fossilfria elen inom unionen (brevet publicerades i sin helhet på Euractiv.com den 25 mars 2021).
Det är enligt Lissabonfördraget medlemsstaternas rätt att fatta beslut om att dra nytta av kärnkraften eller att avstå från att göra det. Men trots att kärnkraften är det enda fossilfria planerbara energislag som går att bygga ut i stor skala, och den därmed har en nyckelroll i varje effektiv klimatomställning, särbehandlas den genomgående i kommissionens arbete i förhållande till andra fossilfria energislag.
Brevskrivarna menar att kommissionen inte försvarar medlemsstaternas rätt att råda över sin egen energimix och att kommissionens eget arbete försvårar för de medlemsstater som väljer kärnkraft som en del i sin energiomställning.
Den svenska ståndpunkten är att ”alla fossilfria energislag, inklusive kärnkraft och förnybar energi, ska användas effektivt i Europas klimatomställning”. Den har vid flera tillfällen upprepats av EU-nämnden, och det får förmodas att den vid det här laget även börjar bli välkänd hos de övriga medlemsstaterna. Trots att brevet från de sju medlemsstaterna ligger helt i linje med den svenska ståndpunkten saknas Sverige bland undertecknarna. Det väcker frågor.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Anders Ygeman: