av Alexandra Anstrell (M)
till Statsrådet Mikael Damberg (S)
Säkerhetshoten mot Sverige har ökat och bedöms fortsätta öka de närmaste åren. Hoten kommer från både främmande makt och våldsbejakande extremism. Angriparna har fått en ökad förmåga som stöds av både digitalisering och polarisering i samhället. Den pågående pandemin och brister i säkerhetsarbetet bidrar till att förstärka sårbarheterna. Det konstaterar Säkerhetspolisen i årsboken för 2020.
Islamistiskt och högerextremistiskt motiverad terrorism bedöms utgöra det främsta terrorhotet mot Sverige. Det konstaterar Nationellt centrum för terrorhotbedömning (NCT) i sin helårsbedömning för 2021. Inom dessa extremistmiljöer kommer det under 2021 möjligen att finnas ett fåtal personer som utvecklar avsikt och förmåga att utföra ett terrorattentat i Sverige.
Säkerhetspolisen lägger ned mycket resurser på att identifiera och bedöma personer som utgör ett säkerhetshot mot Sverige. Ungefär 200 av dem har fått ett utvisningsbeslut, men på grund av verkställighetshinder har endast en tredjedel av de besluten gått att verkställa. Det innebär att en del av de personer som Säkerhetspolisen bedömer utgör ett säkerhetshot fortfarande befinner sig i Sverige och kan ägna sig åt säkerhetshotande verksamhet.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Mikael Damberg:
1. Avser statsrådet att vidta några åtgärder för att motverka de säkerhetshot som Säpo rapporterar om i sin årsbok?
2. Har statsrådet för avsikt att stärka upp centrala myndigheter som Säpo, FRA och Must för att de ska kunna hantera ett accelererande säkerhetshot?
3. Vilka trygghetsåtgärder har statsrådet och regeringen vidtagit för att minska säkerhetshotet, och anser statsrådet att de varit verkningsfulla?