av Jens Holm (V)
till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Klimatpolitiska rådet kritiserar regeringen för att göra för lite för att uppnå våra klimatmål. Det framgår i rådets senaste granskning av regeringens klimatpolitik, som presenterades förra veckan.
Återigen tar rådet upp regeringens politik på transportområdet och varnar för att det unika sektorsmålet om 70 procents minskade utsläpp till senast 2030 inte kommer att nås. Den mest aktuella frågan på området är den av regeringen aviserade infrastrukturpropositionen och efterföljande planen för nationella infrastrukturinvesteringar.
Gällande den nationella infrastrukturplanen har Klimatpolitiska rådet en mycket konkret uppmaning till regeringen. De skriver: ”Se till att den nationella planen för transportinfrastruktur bidrar till ett mer transporteffektivt samhälle inom klimatmålens ramar.”
Det är ett mycket viktigt förslag. Den nationella infrastrukturplanen omsluter totalt 700 miljarder kronor. Nästa år ska en ny plan antas för de kommande 12 alternativt 16 åren och summan blir förhoppningsvis betydligt mycket mer än innevarande plan. Även om regeringen har beslutat att transportsektorns klimatmål om minus 70 procents utsläpp till 2030 ska bli ett etappmål inom de transportpolitiska målen är det osäkert om klimatmålet verkligen kommer att bli styrande för den framtida infrastrukturpolitiken. Av Trafikverkets inriktningsförslag till ny infrastrukturplan framgår att så inte är fallet. Det visar den breda kritik från alla remissinstanser där en mycket stor del efterfrågar just en tydligare koppling till klimatmålet för 2030 och det långsiktiga målet om nettonollutsläpp till senast 2045. Klimatpolitiska rådet skriver: ”Varken resultatet av det myndighetsgemensamma arbetet SOFT eller Trafikverkets tidigare förslag om en reformerad planering tycks ha fått något större genomslag i inriktningsunderlaget.”
En av de största bristerna i Trafikverkets inriktningsförslag är den missade möjligheten att verka för ett mer transporteffektivt samhälle, med förändrat och ibland minskat resande. Den pågående coronapandemin har dessutom visat att det finns stor potential för just förändrade resemönster, något regeringen hittills har missat möjligheten att dra nytta av.
Klimatpolitiska rådet anser därför inte att regeringen kan lägga fram förslag till en infraproposition och ny nationell infrastrukturplan baserat på det inriktningsunderlag som Trafikverket presenterat. Infrastrukturpropositionen och infrastrukturplanen måste hålla sig inom transportsektorns klimatmål och tydligt bidra till ett mer transporteffektivt samhälle. Klimatpolitiska rådet skriver: ”Klimatpolitiska rådet menar därför att det föreliggande inriktningsunderlaget inte kan ligga till grund för ett så stort och långsiktigt beslut. Den kommande infrastrukturpropositionen kommer att styra investeringar i transport-infrastrukturen under minst halva den period som återstår till 2045, då transportsektorn ska ha uppnått noll utsläpp av växthusgaser. Det är oroande att ännu en planeringsperiod riskerar att förflyta utan att transportplaneringen på något påtagligt sätt förändras utifrån det klimatpolitiska ramverket. Regeringen behöver göra ett omtag, dels vad gäller det föreliggande inriktningsunderlaget, dels för att förändra den nuvarande processen för infrastrukturplanering till en mer integrerad transportplanering.”
Klimatpolitiska rådets tydliga uppmaning till regeringen är: ”Se till att den nationella planen för transportinfrastruktur bidrar till ett mer transporteffektivt samhälle inom klimatmålens ramar.”
Mot bakgrund av detta vill jag fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth:
Kommer ministern att verka för att den nationella planen för transportinfrastruktur bidrar till ett mer transporteffektivt samhälle inom klimatmålens ramar, i linje med vad Klimatpolitiska rådet har föreslagit?