av Tobias Andersson (SD)
till Näringsminister Ibrahim Baylan (S)
Under en längre tid har regelbördan tilltagit för det svenska näringslivet och så även kostnaderna för densamma och för den tillkommande administrationen. Sverigedemokraterna har därför återkommande verkat för lättnader på området.
Vi har föreslagit strukturförändringar rörande exempelvis en ny ordning för regelimplementering och ett stopp för överimplementering av EU-direktiv men har också kritiserat enskilda omotiverade regler likt danstillståndet och hotelltillståndet.
Hade regeringen innan pandemin bedrivit ett aktivt regelförenklingsarbete hade det underlättat för näringslivet när väl pandemins konsekvenser drabbade dem. Det går endast att beklaga att så inte skedde, men det är direkt anmärkningsvärt att regeringen inte tagit tillfället i akt att nu, under pandemin, genomdriva en omfattande regelförenklingspolitik.
Delar av näringslivet har i ett års tid varit hårt ansatta och blivit direkt beroende av de stödåtgärder som oppositionen lyckats driva igenom. Det går att diskutera stödåtgärdernas träffsäkerhet, deras storlek och den långa handläggningen, men de har behövts. I takt med att vi tar oss ut ur pandemin kommer de att behöva trappas av och den konstgjorda andningen avslutas.
För att underlätta denna återstart krävs strukturförändringar för att säkerställa att den inte hämmas av dyr och omotiverad regelbörda och administration. Tyvärr har inte regeringen verkat för detta under pandemin, trots både tid och förslag – inte minst från slutrapporten av förenklingsresan. I stället har arbetet stannat upp, och de nya målen för förenklingspolitiken som skulle ha inkluderats i höstbudgeten har ännu inte presenterats för riksdagen.
Med anledning av det ovanstående vill jag fråga Ibrahim Baylan följande:
Hur kommer det sig att regeringen inte har gjort mer för regelförenkling under pandemin, och avser ministern och regeringen att vidta några åtgärder i närtid?