av Thomas Morell (SD)
till Statsrådet Mikael Damberg (S)
Jag får allt fler rapporter om vägtransportledare som inte kan göra sig förstådda med övriga trafikanter, eller de som ingår i transporten av tunga, breda eller långa transporter. De hanterar ibland inte ens det engelska språket på ett sådant sätt att man kan föra en dialog med vägtransportledaren.
Att en vägtransportledare ovillkorligen ska kunna kommunicera med övriga trafikanter, polis eller övriga som ingår i transporten regleras i lagen (2004:1167) om vägtransportledare.
En vägtransportledare har enligt nämnda lag rätt att ge anvisningar för trafiken, vilket naturligtvis ställer krav på förmågan att hantera svenska språket i både text och tal.
Enligt 2 § 2 är lagen tillämplig på vägtransporter som ska utföras med eskort enligt beslut i enskilda fall om att fordon eller fordonståg får föras trots sådana föreskrifter om fordons och fordonstågs längd, bredd eller vikt som har meddelats med stöd av 1 § första stycket 8 lagen med bemyndigande att meddela föreskrifter om trafik, transporter och kommunikationer.
Enligt 5 § 2 får ett förordnande som vägtransportledare meddelas den som med hänsyn till laglydnad och övriga omständigheter är lämplig för uppdraget.
Uppdraget som vägtransportledare ställer tydliga krav på laglydnad, vilket naturligtvis är bra, men just det kravet blir samtidigt svårt säkerställa när det är fråga om utländska medborgare.
En vägtransportledare som har att leda transporter som är långa, breda eller tunga ska naturligtvis kunna hantera varje situation som kan uppstå under en sådan transport. Det ställer givetvis krav på att vägtransportledaren ska vara väl förtrogen med lagtext, trafikregler och fordonsregler och inte minst förmågan att kommunicera med omgivningen.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Mikael Damberg:
Vilka åtgärder avser regeringen att vidta för att säkerställa att en så viktig funktion som vägtransportledare uppfyller de krav som föreskrivs i lagen om vägtransportledare?