av Lars Beckman (M)
till Statsrådet Jennie Nilsson (S)
Tidningen Helahälsingland.se rapporterade nyligen om hur en skolklass från Runemo, i Ovanåkers kommun, fick ställa in en idrottslektion som läraren planerat att genomföra utomhus. Skälet till att lektionen ställts in är att närgångna vargar bedöms utgöra en för stor risk.
Tidningen rapporterar vidare att närvaron av varg i Ovanåker fortsätter att öka och att vargnärvaron fortsätter att ställa till problem och skapa otrygghet för de boende. Nyligen dödades en älg alldeles i närheten av ett bostadshus. I anslutning till de skidspår där den ovan nämnda skolklassen skulle genomföra sin idrottslektion dödades ett rådjur. Platsen ligger endast tre kilometer från centrala Alfta.
Målet för vargstammen i Sverige är att den ska uppgå till mellan 170 och 270 individer och att utbredningsområdet för varg ska vara hela Sverige utom den alpina regionen och Gotland. Vargstammens koncentration ska minskas där den är som tätast, och vargens förekomst i renskötselområdet ska begränsas till de områden där den gör minst skada. I dag är den svenska vargpopulationen i huvudsak koncentrerad till ett fåtal län som drabbas särskilt hårt.
För att acceptansen för varg inte ska minska ytterligare är det därför viktigt att länsstyrelserna säkerställer att riksdagens beslut efterlevs. En bristande vargförvaltning skapar otrygghet för dem som genom sitt boende kommer nära vargen. Den nämnda händelsen ovan är ett alldeles för tydligt – och dåligt – exempel på vad som kan hända.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Jennie Nilsson: