av Thomas Morell (SD)
till Statsrådet Mikael Damberg (S)
Söndagen den 14 februari detonerade någonting, sannolikt en sprängladdning, i östra Malmö. I samband med detonationen totalförstöres ett tjugotal bilar i en brand. Onsdagen den 11 november 2020 detonerade en bomb inne på en läkarmottagning i Göteborg. Bomben var placerad inne på en toalett, och i samband med detonationen skadades en äldre kvinna allvarligt.
De här bombdåden var bara två exempel i en lång rad bombdåd i Sverige. Statistiken är en dyster läsning, och man kan konstatera att de kriminella gängen inte tar några som helst hänsyn till andra människor.
Under 2020 minskade antalet sprängningar till 215 stycken jämfört med 257 stycken 2019, men även om det blev en minskning mellan 2019 och 2020 var ändå antalet sprängningar 2020 hela 32 procent högre än 2018. Uppgifterna är hämtade från ledarsidan i SLA.
Den 4 november 2019 fanns en artikel i Aftonbladet om situationen i Sverige. Ett citat ur artikeln är belysande:
”– Det här en exceptionell nivå för ett land som inte har en lång historia av terrorism eller inte befinner sig i någon form av väpnad konflikt, säger Amir Rostami, doktor i sociologi och forskare vid Institutet för framtidsstudier, till TT.”
Vanliga medborgare känner naturligtvis en oro inför den här utvecklingen, och den vanliga människan löper också en risk att skadas i gängens konflikter.
Landets skattebetalare betalar via skattsedeln för att staten ska agera mot grov kriminell verksamhet. Här kan vi konstatera att staten inte lever upp till sin del av det kontraktet. Inte nog med att man via skattsedeln får betala en betydande del av sin inkomst till staten, utan man måste dessutom betala försäkringsbolagen för att skydda sig mot konsekvenserna av eventuella skador. Att den ekonomiska bördan av alla dessa sprängningar och bilbränder slutligen landar på landets försäkringstagare torde var och en inse.
Regeringen presenterade för en tid sedan åtgärder för en reglering av civila sprängmedel, men den åtgärden når i praktiken enbart dem som hanterar sprängmedel på laglig grund. De kriminella gängen har andra leverantörskedjor.
Med hänvisning till texten ovan vill jag fråga statsrådet Mikael Damberg:
Vilka åtgärder avser statsrådet och regeringen att vidta för att angripa den kriminella hanteringen av sprängmedel?