av Markus Wiechel (SD)
till Socialminister Lena Hallengren (S)
Det har nu gått ungefär ett år sedan covid-19 kom att bli en realitet även i vårt land, och det har minst sagt inneburit svåra prövningar för hela vårt samhälle. Värst drabbade i denna pandemi är naturligtvis alla de som insjuknat eller som mist nära och kära i denna fruktansvärda sjukdom. Liknande öden har vi tvingats se i större delen av världen, även om de styrande politikerna har tacklat pandemin på olika sätt, med olika resultat som följd.
Sverige sticker som bekant ut, då man initialt inte såg samma risker med detta virus och därmed inte heller vidtog några strikta åtgärder. Vidare har man i strid med världens ledande experter fortsatt att undvika hårdare restriktioner, i tron att detta skulle vara ett långsiktigt hållbart alternativ. Även om undertecknad som bekant sedan början av pandemin varit djupt kritisk till denna inställning hade det varit mer förståeligt om man åtminstone hade vidtagit en rad andra – och i andra länder så självklara – försiktighetsåtgärder. Ett tydligt exempel på en sådan försiktighetsåtgärd är munskyddskrav, vilket undertecknad och många andra också har talat om länge.
Den 15 april 2020 avslutade socialminister Lena Hallengren ett svar på en av de många frågor som undertecknad har lämnat in med följande text: ”Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen lämnar råd som utgår från forskning och vetenskapliga bedömningar och för närvarande saknas rekommendationer om allmän användning av munskydd eller utandningsskydd.”
Trots att såväl regeringen som diverse myndighetspersoner fortfarande påstår sig följa vetenskap ser vi fortfarande hur man förnekar att smittan sprids via aerosoler. På Folkhälsomyndighetens sida kan vi än i dag läsa att covid-19 är en så kallad droppsmitta. På den raka frågan om covid-19 är en luftburen smitta svarar myndigheten: ”Nej, covid-19 räknas inte som en luftburen smitta.”
Även på Vårdguiden 1177:s hemsida kan vi läsa: ”Covid-19 smittar framför allt när någon som har sjukdomen hostar eller nyser. Droppar med viruset kan då färdas genom luften och nå en person i närheten. Oftast handlar det om någon eller några meters avstånd. Smittämnen kan hamna i näsan, munnen eller i ögonen om du får viruset på händerna och sedan rör vid ansiktet. Det kallas för droppsmitta.” Vidare påstås det att man är som mest smittsam de första dagarna och att man kan smitta så länge som man har symtom, samt några dagar efteråt. Uttryckligen står det dessutom att det är ovanligt att smitta utan att ha symtom.
Beträffande munskydd har myndighetspersoner återkommande hänvisat till risker med användandet av munskydd, och det har gått så långt att allmänheten som sådan fått för sig att det rent av skulle vara negativt om folk använde dem. Aldrig har något vetenskapligt stöd för dessa påståenden presenterats, och på Folkhälsomyndighetens hemsida går det till och med att läsa följande: ”Det vetenskapliga stödet för att användning av munskydd i samhället skulle dämpa smittspridningen av covid-19 är svagt.” Detta är direkt felaktigt och ett tydligt tecken på att myndigheten helt negligerat WHO:s tydliga rekommendationer i juni 2020 samt den mycket omfattande vetenskap om munskyddens effekt, som fanns att tillgå så tidigt som våren 2020. Myndighetens vilseledande påståenden är därmed direkt skadliga mot folkhälsan.
Regeringen önskar naturligtvis i likhet med undertecknad att så få som möjligt ska drabbas av detta fruktansvärda virus. Man har dock kapitalt olika syn på diverse försiktighetsåtgärder.
Med anledning av detta vill jag fråga socialminister Lena Hallengren: