av Lars Beckman (M)
till Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP)
Mätningar med sonarteknik som Sveriges geologiska undersökning (SGU) har gjort visar att tunnor har dumpats på väg ut till det bestämda dumpningsområdet. Bara 3 500 tunnor har lokaliserats i själva dumpningsområdet, och vittnesuppgifter tyder på att en del tunnor ligger betydligt närmare land, bland annat vid Draghällan strax utanför Sundsvall. Med ett fortsatt systematiskt avsökande skulle, enligt SGU:s bedömning, sannolikt merparten av de 23 000 dumpade tunnorna kunna lokaliseras. Undersökningar visar att tunnornas plåthölje rostat sönder, att innehållet vittrar och att det miljöfarliga innehållet sprids och kan tas upp av fisk. Hittills har inte uppseendeväckande höga halter av kvicksilver uppmätts i dumpningsområdet, men undersökningarna betraktas inte som heltäckande. Länsstyrelsen Västernorrland skriver att ”området kan utgöra en mycket stor risk för människors hälsa och miljön”. Totalt beräknas de 23 000 tunnorna innehålla 8,7 ton kvicksilver.
Det är dags att bärga tunnorna tycker en forskare och professor i analytisk kemi på Mittuniversitetet. ”Jag tycker att man ska överväga att bärga tunnorna”, säger professorn i analytisk kemi på Mittuniversitetet, till SVT Västernorrland och hänvisar till riskerna: ”Det är ändå åtta-nio ton kvicksilver som riskerar att komma ut i miljön.”
Det är viktigt att de 23 000 tunnorna i Östersjön identifieras och att ett arbete med att ta upp 8,7 ton kvicksilver ur havet påbörjas snarast.
Den tidigare miljö- och klimatministern har agerat mycket saktfärdigt i frågan om att ta upp 10 ton kvicksilver ur Östersjön, men nu har regeringen en möjlighet till en nystart i frågan.
Med anledning av detta vill jag fråga miljö- och klimatminister Per Bolund: