Interpellation 2020/21:433 Sprejskydd i tunga fordons stänkskärmar

av Thomas Morell (SD)

till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

 

Sverige har vinterväglag fyra till sex månader om året, och väglaget skiftar givetvis mellan södra och norra Sverige. Den här vintern har dock varit både kall och snörik i stora delar av Sverige. Här i Norden har vi av naturliga skäl betydligt tuffare vinterförhållanden än övriga Europa.

Dessa skillnader syns tydligt i de bestämmelser som ofta kommer från EU. Sprejskydden i tunga fordons stänkskärmar är ett talande exempel på denna skillnad. Sprejskydden har till uppgift att minska vattensprutet från tunga fordon vid färd på regnvåt väg. Så långt är det gott och väl, men vad händer när samma fordon körs på en kall vinterväg?

Bilder och videofilmer jag fått mig tillsända visar isklumpar som skapats i stänkskärmarna, på grund av sprejskydden. Dessa isklumpar kan ibland väga uppemot 8 till 10 kilo. Att så stora och tunga isklumpar utgör en potentiell fara för andra trafikanter är lätt att inse. Trots att förarna ibland stannar och tar bort dessa isklumpar har de som regel återskapats efter bara ett par mil.

Sveriges Åkeriföretag har lämnat in en begäran om ett omedelbart undantag för antisprejskydd i stänkskärmar. En begäran lämnades in till Transportstyrelsen i januari, och vid dags dato har ännu inga åtgärder vidtagits. Utgångspunkten för Sveriges Åkeriföretag är att fordonen blir underkända vid besiktning eller flygande inspektion om sprejskydden saknas.

Närvaron av sprejskydd utgör en större trafikfara, med sin ansamling av is, än om de saknas. Att sprejskydden är en uppenbar trafikfara i vinterväglag står utom allt tvivel. De har helt enkelt inte någon funktion att fylla vid vinterväglag. Trafiksäkerhetsriskerna blir däremot uppenbara.

Med hänvisning till texten ovan vill jag ställa följande fråga till infrastrukturminister Tomas Eneroth:


Avser regeringen att vidta åtgärder för ett nationellt undantag från kravet på sprejskydd i stänkskärmar på tunga fordon?