av Angelika Bengtsson (SD)
till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
I dag ligger färdtjänstlagen under transportlagstiftningen till skillnad från tidigare då den låg under socialtjänstlagen; den flyttades 1997. Det har medfört att färdtjänsten, som ska vara ett hjälpmedel som underlättar vardagen, i stället försvårar för vissa att ta sig mellan skola/bostad och fritidsaktivitet.
De barn, ungdomar och vuxna som sitter i rullstol och som har rätt till färdtjänst får endast ha med sig en rullstol. Om de ägnar sig åt en sport som kräver en specialutrustad rullstol, en rullstol anpassad till sporten, får den inte följa med i bilen. Det är som att jämföra med att åka till en tennisbana utan ett racket eller till isbanan utan skridskor. Rullstolen är ens redskap inom parasporten.
Lika stort problem är det att man inte har rätt att åka direkt från skolan till en fritidsaktivitet. I dag får en färdtjänstresa endast ske mellan bostaden och skolan. Vi vet att folkhälsan för personer med ett funktionshinder är sämre än för övrig befolkning. Att då försvåra en resa man har rätt till för att idrotta ter sig anmärkningsvärt.
Bland annat Parasportförbundet har uttryckt oro för detta.
Med anledning av detta vill jag fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth: