av Josef Fransson (SD)
till Statsrådet Anders Ygeman (S)
Fri åsiktsbildning är grunden för en fungerande demokrati. Den demokratiska debatten och åsiktsbildningen av i dag har i stort flyttat ut på Internet, i huvudsak koncentrerat till ett litet antal plattformar med monopolliknande ställning, som Facebook, Youtube och Twitter. Dessa har visat sig vara allt annat än neutrala aktörer som tillhandahåller plattformar för kommunikation, utan har alltmer kommit att ta ställning för åsiktsriktningar och politiker. Med sina algoritmer kan företagen i det tysta strypa spridningen av utvalda budskap, även sådana som tveklöst ryms inom yttrandefrihetens gränser.
Exemplen blir dessutom allt fler på hur plattformarna stänger av obekväma opinionsbildare efter godtyckliga regler långt ifrån intentionerna i svensk grundlag. Utifrån ett demokratiskt perspektiv utgör utvecklingen ett sluttande plan.
Meningsyttringar som faller inom makthavarnas gillande, eller ointresse, har aldrig behövts skyddas från censur eller repressalier. Yttrandefrihetens essens handlar i stället om att skydda yttranden och åsikter som är obekväma, kontroversiella eller som till och med väcker anstöt.
Våra yttrandefrihetslagar är dock författade i en tid då opinionen drevs i tryckta skrifter eller etermedier och är dåligt anpassade efter vår digitaliserade tid. På de digitala plattformarna står enskilda utan rätt. Företagens godtycke eller politiska intressen tillåts styra vad som tillåts och vad eller vem som raderas.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Anders Ygeman:
Anser statsrådet att det är rimligt att gränsdragningen för vad som får och inte får sägas i den politiska debatten läggs ut på entreprenad till privata företag och därigenom frikopplas från vår nationella yttrandefrihetslagstiftning, eller vidtar statsrådet några åtgärder?